tisdag 31 maj 2016

Långhelg

Först vill jag Tacka alla er som tog er tid att skriva så fina ord till mig på mitt förra inlägg. Det värmer verkligen. TACK!

Här har det nyss varit långhelg. Igår var det Memorial Day och de flesta var lediga. Skolorna är alltid stängda denna helgdag och de flesta som arbetar har ledigt. I Storasysters skola hade man även stängt under fredagen så hon fick verkligen långledigt. Fyra dagar i rad. Det är väldigt länge med amerikanska mått mätt där de flesta helger aldrig är längre än max tre dagar. Memorial Day är en sådan helg då jag verkligen påminns om hur olikt USA är jämfört med Sverige. Att här drabbas familjer av sorg och tragedier för att pappor och mammor faktiskt dör i krig. Det kan vara svårt för en svensk att riktigt ta in. Sverige som varit förskonat från krig så otroligt länge. Men här är det en del av vardagen för så många. Memorial Day är en helgdag då man här hedrar alla amerikanska militärer som omkommit när de varit på uppdrag. Alltså när de varit i krig. Vi bor just nu i det område med många militärfamiljer eftersom Flygbasen Miramar ligger ett stenkast från oss. Alltså blir Memorial Day än mer "synlig" för oss här än vad det blev i New York. Många av Storasysters skolkompisar växer upp i militärfamiljer vilket innebär många flyttar runtom i landet (och även utanför) samt såklart vetskapen om att ens familjemedlem kan komma att inkallas och skickas till en kriszon med allt vad det innebär.

Fredagsmorgonen var vi ändå uppe tidigt. M´s arbetsplats hade sin årliga fundraiser runt Miramar Lake. Alla anställda är välkomna att delta och man får gärna ta med sig sina familjer om de vill och kan komma. Företaget bjuder på frukost och sedan får alla deltagare ta sig runt Miramar Lake, en sjö där vägen runt är ca 5 miles (8 km)  och företaget donerar sedan pengar till välgörenhet baserat på hur många miles alla lycktas gå, cykla, skateboarda... De flesta cyklade men en del promenerade, sprang eller körde skateboard eller rullskridskor. Storasyster var hur duktig som helst och cyklade med M runt sjön. Själv promenerade jag med Lillebror i vagnen. Jag fick sällskap av ett par av M´s kollegor varav den ena har en dotter i samma ålder som Lillebror. De hade träffats ganska nyligen hemma hos oss så Lillebror var väldigt exalterad över att få se henne igen.






Lördagen tog vi en tur in till downtown San Diego. Eftersom Lillebror älskar bussar och tåg körde vi bilen till en av pendelstationerna dör vi parkerade och tog tåget in till staden. Som alltid tycker jag det är otroligt härligt att komma in i en stad igen. Promenera runt och känna av atmosfären. Se på folk och liksom känna att man är en del av något på ett vis jag inte riktigt känner av i förorten som man väl kan kalla det där vi bor.Först tog vi taget till Little Italy där vi åt lunch. Sedan åkte vi ytterligare ett par stationer och promenerade till Horton Plaza.

















Söndagen stannade vi hemma. Storasyster och M tog först en cykelrunda kring Miramar Lake igen. Hon har fått lite blodad tand vilket är roligt. Jag hängde med Lillebror i en intilliggande park så länge. På eftermiddagen tog vi sedan ytterligare en tur till en av våra favoritparker i närområdet. Den ligger högt så man har en fin utsikt och om det blåser (vilket det gjorde igår) kan man ibland få se både familjer som flyger drake samt även hang-gliders (de som flyger hoppar ofta ut från berget intill).

Älskar utsikten från denna parken



Nu är det ny vecka igen och nya tag. Ikväll ska Storasyster ha dansuppvisning. Det är hennes After-School-Program som har sin Showcase där de visar föräldrar och familjer vad de gjort under terminen. Storasyster kommer att dansa Hula samt Tahitian. Hon var lite nervös i morse men jag tror det ska gå bra. Efter det har jag styrelsemöte med Svenska Skolan. Vårt sista detta skolåret. Sedan blir det sommarlov där även om Storasysters riktiga skola fortsätter ända fram till den 21 juni.

onsdag 25 maj 2016

80 år

Idag skulle min pappa fyllt 80 år om han levt. Det känns konstigt. Jag har svårt att tänka mig hur han skulle varit som 80-åring. I mitt minne är han för alltid i 50-års åldern. Alltid i färd med att göra något. Aldrig stilla. Det var Båten. Bilen. Huset. Gräsmattan. Eller spela badminton. Eller åka långfärdsskridskor. Det senare långt långt långt innan det blev hippt och populärt. Jag minns faktiskt hans första som var gjorda av trä och som han använde många år. Tror han köpte nya i metall någonting i mitten av 80-talet. Då fick även jag mina så jag kunde åka med honom och gubbarna. Jo, för på den tiden var det bara "gubbar" som åkte. Eller så pratade han i telefon. Det gjorde han ofta. Alltid jobbet. Och det var nästan alltid någon kris. Byggbranschen då och nu är nog rätt lika. Förutom att det väl är ännu mindre marginaler nu och därmed mer stress. Jag tror han var en av de första som fick "mobiltelefon". Vilket på den tiden var en stor tung låda med lur och lös antenn som man bar runt på. Kunde montera i bilen och även i båten.

Allra bäst trivdes han ändå i båten. Splitsa tampar. Laga läckor. Putsa och dona. Och så segla såklart. Jag tror att om min pappa finns någonstans så är det i skärgården. För där mådde han bäst. Lilla Pappa. 80 år sedan du föddes idag. Och nästan 24 år sedan jag såg dig för sista gången.

Ibland undrar jag vad du tänkt om du vetat att jag hamnat ända borta i Kalifornien. Via New York. 

måndag 23 maj 2016

Majkompott

Slutet av maj och allt hopar sig i täta klungor. Känns som om skolorna väntar med det mesta till slutet av skolåret (vilket råkar vara just nu). Det är Field Trips, Art Show, Projektarbeten, Open House, Book Fair och annat. Roligt såklart men det tar lite extra tid. Och planering. I år har jag dock inte ens engagerat mig i att hjälpa till aktivt vid fixandet av skolans Art Show, eller Konstutställning kanske man ska säga på svenska. Det fungerar bara inte med en liten vilding som Lillebror. Däremot har jag ju under skolåret varit volontär för Storaysters "Art Corps classes" i skolan. Alltså bildundervisningen. Därmed var jag och en annan förälder ansvariga för att sätta samman de bilder som skulle visas på Konstutställningen från Storasysters klass. Och det var ganska mycket jobb. Välja bilder, skära ut och fästa passerpartout (dubbla per bild) på alla valda alster, "registrera" allt och lägga i en mapp så att allt fanns på plats inför iordningställandet av själva utställningen. Och även i Svenska Skolan är det lite mer än vanligt såhär på våren. Sista lektionen ikväll för Storasyster. Lillebror går även nästa vecka.

Men vi gör annat också såklart. Vardagshänger i parker. Har playdates. Försöker hålla ordning på hemmet. Så gott det går. Funderar över framtiden gör vi också. Lite hit och lite dit. Både den närmsta och den som ligger lite längre bort. Det vi har närmast oss i framtiden är väl egentligen att det kommer besök i sommar. Och det ska bli jätteroligt. Så kul när vänner eller familj kan och vill resa hit. I sommar kommer några av våra absolut närmaste vänner och jag ser redan fram emot det.

Glad och tacksam är jag även över att slippa planera och fixa ett födelsedagskalas ovanpå allt annat nu. För Storaysters födelsedag är ju på väg i rasande fart också. Så glad över att vi gjorde Disneylandresan istället i år. Just nu känns det mer än bra. Självklart kommer vi fira Storasyster ändå, men det blir i mycket mindre skala och inte alls något barnkalas à la större. Men först ut nu är den stundande långhelgen. Memorial Day. Storsyster kommer ha ledigt både på fredag och måndag från skolan. Fyra dagar. Skönt! Här nedan kommer lite bilder från maj månad. En salig blandning. En riktig majkompott. Håll till godo.

Igår eftermiddag utflyttade vi till Mission Bay. Det var en mycket blåsig dag så vi såg hur många som helst som flög drakar och på vattnet var kitesurfarna igång med att "segelflyga"
 med sina turfbrädor.


Annars kör vi en del scooter också. Här hemma.


Och i början av maj hittade vi till en fin sjö inte alltför långt från oss. Där vandrade, cyklade, fiskade och njöt folk. Hit kommer vi gärna igen.


Så vackert!


Svenska Skolan hade sitt årliga majbesök i House of Sweden i Balboa Park, och i år gjorde barnen majblommor och så fick de även höra lite mer om House of Sweden (som dagen till ära även bjöd på riktigt god fika med kaffe, saft och kanellängd & småkakor).

Förutom att pyssla med majblommor så dansades det svensk folkdans under ledning av musikläraren Y. Det blev shorts, hambo och sedan en del danser som ofta dansas kring midsommarstången och julgranen också. Små grodorna, Tre små gummor och lite annat smått och gott.

En riktigt härlig majkväll nere ui Balboa Park


 Det är himla mysigt här på gräsmattan vid The International Houses i Balboa Park. Alla de små husen innehas av olika länder. Där kan man hitta House of Finland, Norway och Danmark och även House of England, House of Scotland, House of Poland, House of Italy, Germany med flera.


Lillebror går ju också i Svenska Skolan och nästa vecka har vi avslutning för honom


En av de vänner vi träffat via Svenska Skolan är A och hans familj. Vi träffas nästan varje vecka även utanför Svensk Skolan och det är jättetrevligt.


May Gray kallas maj månad här eftersom det ofta är mulet i maj. I år har det dessutom varit en mycket kyligare vår än förra året. Vilket jag faktiskt uppskattar. Tids nog klammer värmen... 
Men vi har ändå kunnat var ute en del på vår uteplats.

Skolprojekt i Storasysters klass var att göra ett Diorama. Barnen skulle göra ett habitat (miljö) för det djur de valt att skriva om i skolan. Storasyster hade såklart valt ett av hennes favoritdjur - varg



Vi plockade stenar och kvistar och sedan målade, limmade och fixade Storasyster. Jag hjälpte henne lite med att fixa taket till "grottan" i lera för det var lite trixigt att få det lagom stort och tillräckligt tjockt för att inte gå mitt itu. Men det stora jobbet gjorde hon och jag ska erkänna att jag blev väldigt imponerad och stolt över resultatet. Mycket detalj och väldigt genomtänkt.



måndag 16 maj 2016

Hula uppträdande på Buddhas födelsedag

Igår söndag var det uppträdande med Storasysters After-School-Program. Hon går ju två gånger i veckan på ett sådant efter skolan och där gör de allt från att träna sig i akademiska ämnen som engelska, matte, coding (vet inte riktigt svenska termen för det) till dans, musik, bollsporter samt schack och andra saker. En av Storasysters favoritaktiviteter där är polynesisk dans. Det började med hula dans och nu har de även börjat träna Tahitian som är en lite mer "krigisk" dans jämfört med hulans graciösa. Igår var det dock hulan som Storasyster var med och dansade. Det var på "Buddhas Lightning Festival" som firades eftersom det igår tydligen var Buddhas födelsedag. Festivalen hölls av och i Hsi fang Temple som ligger nära North Park här i San Diego. Storasysters After- School Program var först ut på scen vilket kändes bra eftersom det redan varit en den nervös väntan innan. Alla var jätteduktiga och det var roligt att se hur samspelta (eller "samdansanta") de blivit nu.



Det är lite extra roligt att de får framträda i "riktiga" sammanhang och inte enbart i skolan tycker jag. Förra gången var ju på en annan festival under Kinesiska Nyårsfirandet. Det blir lite extra krydda att det är en "riktig publik" men att det ändå handlar om en mycket avslappnad stämning som det ju oftast är på just festivaler. Storsyster var väldigt nervös hela morgonen innan framträdandet, men lika lättad och glad efteråt som hon varit spänd innan. Vi firade det hela med att äta lunch på Islands och sedan hade vi en lugn söndagseftermiddag.

onsdag 11 maj 2016

House of Cards

Igår såg vi sista delen av House of Cards, säsong 4. När serien först kom ut på netflix 2013 fullkomligt älskade jag den. Att få följa det helt maktgalna korrumperade, intrigerande paret Underwood genom maktens korridorer i DC. Planer. Rävspel. Slughet. Strategier. Kevin Spacey och Robin Wright spelade VAR verkligen Frank (Francis) och Claire. Och jag föll för deras ohederliga spel. Trots att de bådas karaktärer, särskilt då kanske Frank Underwood, var så fenomenalt hemska. Han blev på något vis definitionen av ohederlighet och falskhet. Ändå sitter man där i soffan och "hejar på dem". Precis så som det ska vara när någon berättar en riktigt bra historia. Man håller på huvudkaraktärerna även om man egentligen rent logiskt tycker att de beter sig som s-k-i-t på ren svenska.

För varje säsong har man dessutom vridit om intrigen ett kvarts varv till. Jag tyckte nog redan att det kändes lite väl överdrivet och osannolikt redan då vi sett andra säsongen. Och ja, trean blev ju etter mer komplicerad och nu efter fjärde säsongens sista avsnitt ska jag erkänna att jag själv personligen tycker att man borde satt punkt. Det hade kunnat vara ett bra slut där. Ett liksom värdigt tack och adjö till makarna Underwood. Men jag vet att det är ännu en säsong planerad. Den säsongen kommer dock inte skrivas av Beau Willimon som varit den som skrivit de tidigare säsongerna. Jag undrar om det kommer att märkas?

Hur är det med er läsare där ute? Några som följt House of Cards? Vad tycker ni?



*) Bilden är lånad från nätet: http://thewatchfullepisodes.com/tv-series/house-of-cards/house-of-cards-season-4-episode-13/

söndag 8 maj 2016

Mother's Day

Idag var det Mother's Day här i USA. Jag vet, i Sverige är det inte Mors Dag förrän om ett par veckor men här är det alltså i början av maj. Vi hade inga stora planer. Egentligen har vi aldrig firat särskilt stort utan mest lite småspontant. Men självklart hade Storasyster gjort en fin present till mig. Det gör de alltid i skolan och på dagis här. Och jag blev riktigt rörd. Hon hade skrivit en dikt till mig och skrivit ut den på fint papper. Till det fick jag även kuponger på allehanda saker hon ska göra om jag löser in dem hos henne senare.  Vi hade bestämt att köpa kaffe och bagels och ta oss till någon park för en skön frukost. Så blev det också. Alldeles lagom tycker jag själv. Här är det annars väldigt vanligt att alla restauranger är mer eller mindre uppbokade av familjer som går ut och äter denna dag. Men med en 2-åring som har en triljon myror i hela kroppen var restaurang en av de sista ställena jag ville fira Mors Dag.

Vi fick en riktigt bra förmiddag ihop. Just när vi körde in till parken såg vi en brandbil parkerad en liten bit bort. Lillebror som tycker mycket om brandbilar ville gärna titta närmare på den. Till hans stora lycka fick han klättra upp i sätet på den. Så spännande, men även lite läskigt tror jag han tyckte att det var. Själv pratade jag med den mycket pratglada brandkvinnan som låtit Lillebror ta sig in i bilen. Efter det blev det kaffe och bagels och sedan lek i lekparken. Sedan åkte vi hem och på eftermiddagen skjutsade M Storasyster till hennes dansträning. Han tog med sig Lillebror också så jag fick två timmar ensam hemma vilket var den bästa Mors Dag-presenten jag kunde tänka mig.


Lillebror kollar in brandbilen


Sedan inspekterades det egna åket...


Frukostbaglar


Älskar utsikten från denna parken


Jag och mina solstrålar


Storasyster gillar att klättra i träd nuförtiden


Storasyster fina fina dikt till (och om) mig. Jag kan erkänna att jag blev tårögd när jag läste den 


Och så häftet med kuponger


Första kupongen gälöde städning av rummet. De andra var andra hushållssysslor som att bl a laga mat, diska och tvätta


Nu är det ny vecka igen. Tiden rusar iväg. Helg, vardag, helg, vardag.... Jag kan knappt fatta hur fort det går. Endast ungefär en och en halv månad kvar av detta skolåret. Sedan är det sommarlov igen för Storasyster och till hösten börjar hon tredje klass vilket känns helt galet! Men en sak i taget nu.

onsdag 4 maj 2016

Teacher Appreciation Week

Egenodlade tomatplantor blev det till Storasysters fröken i present. Just nu pågår "Teacher Appreciation Week" här i skolorna i USA. Alltid första veckan i maj. Runtom i skolor och på dagis (pre-schools) visar familjer och barn sin uppskattning för sina lärares viktiga och ofta rätt hårda jobb. Fint tycker jag. Även om man som förälder lätt kan glömma och kanske till och med svära (ingen nämnd...) över att man inte tänkt och planerat i förväg när man plötsligt kommer ihåg det sent på söndagkvällen. Men i vårt fall löste det sig väldigt bra. Storasyster hade sått flera tomatfrön tidigare i vår och de små skira skotten hade just börjat titta fram. En utmärkt present tyckte vi och en kruka diskades, ett litet "kort" skrevs och sist en fin "namnskylt" som stacks ned i jorden med namnet på växten skrivet med vit krita. Dessutom en mer personlig present än en bukett blommor som vi först tänkt men som den icke nämnda föräldern glömde inhandla. Förhoppningsvis kan Storasysters lärare plantera ut de här små i sin trädgård om ett tag och kanske till och med få njuta av egna tomater senare i sommar.

Man kan säga vad man vill om sådan här saker som är förbestämda och liksom som kan upplevas som tvång av vissa. Men jag tycker ändå det är bra. Att belysa hur viktig lärarnas yrkesroll är. De som jobbar med och för våra barn. Att man som förälder då ger de något lite extra tycker jag faktiskt är fint. Sedan kan man självklart visa uppskattning ändå. Och på annat vis. Men just detta att det är något som är mer allmänt tror jag ändå gör att fler föräldrar och familjer verkligen kommer ihåg och faktiskt hänger på och gör det. Om det sedan innebär egenodlade tomater, ett litet kort, en chokladask, en bok till klassrummet eller att man bara stannar en stund extra vid hämtning för att säga några uppskattande ord spelar mindre roll. Bara ATT man faktiskt GÖR det är viktigt. Tycker jag. Alla behöver vi någongång känna att det vi gör är viktigt. Och uppskattat.

söndag 1 maj 2016

När vintern rasar ut på en strand intill Stilla Havet

Valborgsfirandet här i San Diego var riktigt lyckat. Kanske inte särskilt likt mina tidigare Valborgsmässoaftnar direkt. Det är liksom svårt att få till den där rätta Valborgsmässostämningen när man står på en sandstrand med rasslande palmer runtomkring sig och med en sol som faktiskt är varm. Men  det var ändå himla mysigt. Och lagom på något vis. Inget stort pådrag utan väldigt avslappnat med korvgrillning, olika spel och lekar som man fick spela om man kände för det, samt körsång och en liten eld. Det som fick mig att faktiskt få lite Valborgsmässokänslor var just Svenska Körens fina sånger när de sjöng in våren. Lillebror som älskar vatten (så länge det inte handlar om hårtvätt) sprang såklart gladeligen rakt ner i de små vågorna. Med kläderna på. Och eftersom hans föräldrar glömt att ta med ombyte fick han helt enkelt fira Valborg nästintill utan kläder stackarn. Men han verkade inte tycka att det gjorde så mycket. Snarare tvärtom. Storasyster hittade ett par kompisar och det spelades både kubb och beach volley samt lektes på stranden och i vattnet. Skönsången var hon inte lika intresserad av. Men när elden tändes grillades givetvis marshmallows och så gjordes det s'mores som avnjöts till utsikten över viken.

Svenskt Valborgsmässofirande på stranden vid Mission Point Park i San Diego


Jag var tvungen att googla Kubbreglerna för det var så länge sedan jag spelade Kubb att jag glömt bort de små detaljerna...


Gula laget


Storasyster i Blå laget


Strandpromenad


Den här lille mannen alltså....



I väntan på vågor och vind


Vad är bättre än en sandstrand?


I brist på ombyteströja fick man ta på sig den extra luvtröjan mamma packat för en eventuellt kylig kväll





Svenska kören sjöng in våren och jag fick lite Valborgsmässokänslor trots vajande palmer


Lyssna själva så fint det var!





Fast Storasyster lekte hellre i strandkanten med kompisen O än lyssnade på vårsånger


Kul hade de tjejerna


Bubblor




Yngste kubbspelaren trampar in på Beach Volley planen


Valborgsmässoelden var nog en av de minsta jag sett, men det var ändå mysigt


Och den var riktigt varm så det gällde att inte bränna sina marshmallows utan passa dem noga


S'mores in the making


En av Storasysters favoriter


Avslutningsvis blev det lite trädklättring


Bara tår


Sakta sänkte sig solen och skymningen över San Diego och nästa gång solen går upp är det maj