Var finns tiden nuförtiden?

Okej, det är helt enkelt så att jag inte hinner med att blogga längre. Tiden bara FINNS INTE. Eller ibland finns den men inte orken. Eller lusten. Vet inte riktigt men just nu känns det som om allt flyger runt i 200 knyck minst. Det är jobb, skolevent, nattningar, matlagning, Svenska Skolan, dagisaktiviteter (som vi knappt hinner med eller tar oss tid till vilket är ett ständigt dåligt samvete.... kanske typiskt "andra-barnet-syndrom"???), mer jobb, vardagssysslor som måste göras, så var det ju lägenhetsförsäljningen i Stockholm vilken som tur var är över nu. Nästan i varje fall... En del praktikaliteter kvar såklart men vår gamla lya är iallafall såld. Sedan försökte jag få igång någon slags rutin på att börja springa igen, men det haltar mest. Kom igång ett tag, men nu är det återigen två veckor sedan sist... Alltid så mycket som kommer emellan! Jag veeeet det är ingen ursäkt. Hoppas koma ut imorgon igen.

I helgen var vi iallafall och såg U2 när de hade sin Joshua Tree 2017 konsert i Pasadena. Rose Bowl Arena. SÅ mycket känsla. Historia. Mäktigt. Fantastiskt. Ja, GALET BRA! Ska försöka hinna och orka skriva lite om denna magiska upplevelse senare. Min födelsedagspresent.

Jag tog nästan inga bilder under konserten, men här är iallafall en.

Nu i eftermiddag är det ny konsert. Inte lika kända 2-manna bandet Longkalsong kommer att spela för oss i Svenska Skolan. Sedan ska de faktiskt bo hos oss. Deras vanliga "sovfamilj" fanns inte tillgängliga denna gång, så ja, vi erbjöd dem en sängplats och en luftmadrassplats. De får slåss om sängen sedan. När jag berättade det för barnen igår trodde jag de skulle tycka det var både kul och spännande. Men nej då. Storasyster var inte alls så säker på att det var någon bra idé för "vi känner ju inte dem. De är ju främmande." Men hallå! Är detta min dotter?!? Jag försökte förklara att helt främmande är de ju inte, plus att om någon behöver hjälp så ställer man upp. Så enkelt är det. Tror jag behöver jobba lite mer på det här med att förklara (både i ord och handling) att det är viktigt med generositet. Och att ta vara på ögonblick, besök, upplevelser här i livet. Självklart med säkerhetstänk i ryggen, men man får inte låta "stranger danger" styra ens liv. Då kommer man sluta som en sipp gammal skrutt som bittert ångrar en massa som aldrig blev vare sig gjort eller sagt.

Vi får se hur det blir ikväll. Förhoppningsvis riktigt trevligt.

Bilden ovan är från förra gången Longkaslong var här i San Diego och spelade. Två år sedan. Och himmel så liten Lillebror var då!!! (på bilden längst ner till höger står han med sin kompis)

Nu kallar "gruvan" igen...
Ska försöka vara lite bättre på att skriva inge så det inte behöver dröja ytterligare två månader till nästa inlägg.
Ha en fin vecka!

Ett år äldre

Ja, ytterligare en  sak som hänt och som får kategoriseras som något roligt och positivt är att jag fyllde år nyligen. Dagarna innan Lill-Kusinen kom till världen så blev jag ett år äldre. I år fyllde jag på en lördag vilket såklart känns lyxigt. Och jag blev väckt med skönsång, presenter och gratulationskort. Lillebror var mäkta lycklig över att det återigen var en "Fölsedaaa" och för hans del verkar det ännu inte spela någon större roll vem som egentligen fyller år. Det är lika kul oavsett. Jaja, nästa gång är det hans tur och jag hissar att efter det lär han ha fått smak för det där med en egen födelsedag, och att det smäller lite högre än andras...

Det blev en riktigt fin födelsedag. Storasyster och M fixade French Toast till frukost. Och efter en lugn morgon drog vi till stranden eftersom det äntligen var lite varmare väder igen efter vår relativt kyliga och regniga period. Eftersom klockan var närmare lunchtid blev det ett stopp på In-and-Out så vi tog med oss burgare och shakes som vi kunde mumsa på när vi kom till stranden. Strandlunch är inte helt fel.

Direkt efter morgongratulationerna i sängen

French Toast till frukost!

De här två alltså...

Strandlunch från "In-and-Out Burger" (en hamburgerkedja som inte finns på östkusten, men som vi numera gillar mycket)

Både Storasyster och Lillebror gillar Cheeseburgare och shake

Januari i södra Kalifornien - något jag verkligen lärt mig uppskatta och älska!

Norrut 

Vi satt intill livvaktstornet

Sedan gick jag och Storasyster en promenad längs med vattnet. Hon var modig nog att springa ut i en bit i vågorna. Kallt var omdömet, men inte för kallt för att gå och hoppa i strandkanten.

Min Älsklkingstjej och jag

Söderut

Senare gick Lillebror, Storasyster och M ner till ett vattendrag på stranden. Själv fick jag en skön stund i solen med mitt skissblock.

Fem smutsiga små fingrar, på en smutsig liten hand....

...och tår...

Väl hemma igen var det dags att inviga en av mina födelsedagspresenter. 

Jag fick nämligen en Sous Vide! Något M gått och funderat på länge. Sedan slog han till. Och ja vad ska jag säga??? Detta är ett helt fantastiskt redskap i köket! Lite av ett magiskt trollspö faktiskt. Födelsedagsmiddagen blev godare än godast, och under den senaste veckan har vi även testat att tillaga både torsk och lax med den vilket också blivit helt otroooooligt gott!

På tal om presenter så fick jag otroligt fina presenter som jag blev både överraskad och väldigt glad över. Framförallt eftersom jag inte alls förväntat mig några stora saker eftersom vi ofta inte ger varandra så mycket på födelsedagar och jul. Att de dessutom var lite annorlunda och kändes väldigt personliga samt inte alls var något jag kunnat drömma om gjorde det ännu roligare att få. Positiva överraskningar är alltid härligt.

Som sagt, den här nya kökskärleken fick jag ju - Sous Vide

Och eftersom vi är en familj med "naturvetenskap som gemensamt intresse" så blev jag extra glad och glatt överraskad av denna present. Jag kan nu få veta var mina förfäder kom ifrån. Hur de vandrat och ja, hur jag hänger ihop med dem helt enkelt. Ett enkelt DNA-test och sedan killevippen, så kan jag få ta del av min historia.

Av Storasyster fick jag det här otroligt fina "Pop-Up-kortet" som hon gjort helt själv.

Och med det kortet kom detta presentkort. En hel dag tillsammans med min Älsklingstjej där vi kan göra något tillsammans som jag själv får välja.

Och så detta! 

SÅ Fantastiskt ROLIGT! Jag har inte sett U2 sedan deras konsert i Globen sommaren -92! Vilket jag just nu inser är, Herregud... 25 (!!!) år sedan!

Att M gjort kortet själv var ytterligare en bonus. Så Roligt och Kreativt!

TUSEN TACK ÄLSKLING!

Maj. Can't wait....!

Så ja, en smått fantastisk födelsedag fick jag i år. Och jag hoppas nu att detta året blir bra trots allt som händer här och runtomkring i världen. Näste födelsedagsbarn som står på tur är ju Lillebror. Om lite mindre än en månad. Då slår han till och blir tre. Jag kan knappt fatta det. Så snabbt det ändå gått. 

Hula uppträdande på Buddhas födelsedag

Igår söndag var det uppträdande med Storasysters After-School-Program. Hon går ju två gånger i veckan på ett sådant efter skolan och där gör de allt från att träna sig i akademiska ämnen som engelska, matte, coding (vet inte riktigt svenska termen för det) till dans, musik, bollsporter samt schack och andra saker. En av Storasysters favoritaktiviteter där är polynesisk dans. Det började med hula dans och nu har de även börjat träna Tahitian som är en lite mer "krigisk" dans jämfört med hulans graciösa. Igår var det dock hulan som Storasyster var med och dansade. Det var på "Buddhas Lightning Festival" som firades eftersom det igår tydligen var Buddhas födelsedag. Festivalen hölls av och i Hsi fang Temple som ligger nära North Park här i San Diego. Storasysters After- School Program var först ut på scen vilket kändes bra eftersom det redan varit en den nervös väntan innan. Alla var jätteduktiga och det var roligt att se hur samspelta (eller "samdansanta") de blivit nu.



Det är lite extra roligt att de får framträda i "riktiga" sammanhang och inte enbart i skolan tycker jag. Förra gången var ju på en annan festival under Kinesiska Nyårsfirandet. Det blir lite extra krydda att det är en "riktig publik" men att det ändå handlar om en mycket avslappnad stämning som det ju oftast är på just festivaler. Storsyster var väldigt nervös hela morgonen innan framträdandet, men lika lättad och glad efteråt som hon varit spänd innan. Vi firade det hela med att äta lunch på Islands och sedan hade vi en lugn söndagseftermiddag.

Kinesiskt Nyårsfirande

Igår var det President´s Day och skolorna var stängda. Vi hade alltså en extra ledig dag. Skönt! Men mer om den senare. Här tänkte jag fortsätta berätta om helgen. I söndags. Först tog vi det lugnt på förmiddagen. Det var ju Valentine´s Day men vi firade inte särskilt mycket. M köpte Bagels i vår favorit-bagel-affär här vilket kändes lite extra lyxigt, men i övrigt tänkte vi inte så mycket på att det var just Valentine´s Day. Istället firade vi det Kinesiska Nyåret. Eller firade och firade, men Storasyster skulle ha Hula-dansuppvisning på den Kinesiska Nyårsfestivalen i Downtown så vi körde ner till The Gaslamp District på eftermiddagen. Medan Storasyster hade genrep gick vi runt och njöt av miljön. Och åt lite kinesisk mat från de olika stånden. Porkbuns var nog Lillebrors favorit. Jag saknar som sagt ofta NYC, och att vara i stadsmiljö då och då känns så otroligt underbart. Att dessutom få ta del av internationella händelser känns extra roligt.

Här skulle Storasyster ha sitt genrep inför dansuppvisningen. När vi kom stod det kompisar till henne som ropade på henne från balkongen.

Jag gillade draken utanför

Drakhuvudet i närbild

Vi fick även se traditionell Drakdans

Vi stod alldeles intill vägen där drakarna dansade förbi och Lillebror blev lite skrämd eftersom den ena av drakarna kom väldigt nära och tittade på honom (det är den röda draken som i slutet av filmen kommer nära kameran. Lillebror satt i vagnen alldeles nedanför kameran så det är honom draken liksom "hälsade" på)

Så var det dags att gå till scenen. Här är Storasyster med de andra Hulatjejerna samt hennes danslärare (som springer ut ur bilden till höger)

Det är Apans år i år, vilket man kan se på den stora affischen bakom Storasyster. För att specificera lite mer är det tydligen "The Year of The Fire Monkey". Om man föds i "Eldapans år" är man tydligen ambitiös och äventyrlig, men också lättirriterad. 

Det var tjejer från två olika skolor som dansade tillsammans. Längst fram till höger i bild här är deras danslärare.

Koncentration

Scenen

Ännu en av de dansande drakarna efter själva dansen

Himla roligt var det att få ta del av det kinesiska nyårsfirandet. Och såklart är man lite extra stolt över att Storasyster får vara med och dansa inför publik. Hon var rätt nervös innan, men strålande glad och stolt efteråt. Att få utmana sig själv är alltid bra tror jag. Utan att pröva sina gränser växer man inte. Så jag tycker det är väldigt bra att hon får kliva utanför sin s.k "comfort zone" ibland. Och se att hon inte bara klarar av det, utan även gör det jättebra. 

Nu är det återigen vanlig vardag efter vår långhelg. Men eftersom vi var lediga igår är det endast fyra dagar denna veckan vilket känns skönt. Önskar er alla som läser en fin fortsättning på er vecka!

Skoldans - 50-tal

I fredags var det som sagt dags för årets Skoldans. Förra året var ju Storasysters första. Då kände vi knappt någon men hon hade ändå roligt. I år skulle bästa kompisen också gå vilket Storasyster sett fram emot väldigt mycket. Temat för Skoldansen i fredags var 50-tal. Skoj tyckte jag. Storsyster var otroligt peppad inför dansen och hon och hennes bästa vän sågs hemma hos oss innan dansen för att göra sig i ordning. Det hördes fnitter i hela lägenheten.

Färdiga att gå till Skoldansen

I entrén till auditoriet hade man dekorerat dörren. Till vänster om dörren skymtar väggmålningen av den svarta pantern som är skolans maskot.

Fotosession utanför

Men sedan var det till att snabbat gå in för musiken lockade

Man hade såklart fixat musikanläggning och DJ på scenen

Det dansades hej vilt under i stort sett hela kvällen

Även Lillebror rockade loss på dansgolvet

Hur skoj som helst tyckte han att det var, men till slut fick jag ta ut honom för han blev vildare och vildare

Han tyckte det var väldigt spännande att spana in alla som sprayade håret i den lilla "hårsprays- och fixarhörna" som man anordnat utanför

Här kunde alla som ville göra sig iordning och/eller spraya håret. Antingen med vanlig hårspray eller med färgad sådan

Lite tävlingar anordnades också. 50-tals inspirerade såklart. Här rockring!

Senare blev det Bubbelgumstävling där den största bubblan vann. 

Storsyster och hennes kompisar kämpade på bra men ingen av dem hade vanan inne att blåsa bubbelgumsbubblor.

Glada skratt

Utanför såldes även förfriskningar och lite "snacks" samt varmkorv ifall man var sugen

Två superglada tjejer

Det var en mycket lyckad kväll och Storasyster var både glad, uppspelt och slutkörd efteråt. Då hade hon dansat, hoppat, sprungit, och tävlat hela kvällen. Själv var jag imponerad (återigen) över hur otroligt fint man ordnat och arrangerat. Det är PTA (föräldraföreningen) som ordnar Skoldansen och det mesta fixas alltså av frivilliga föräldrar. Både planering, dekorering av lokalen, maten och rent finansiellt också. Som sagt, jag imponeras så av alla föräldrar som engagerar sig i skolorna här. Utan dem skulle sådana här evenemang knappast kunna bli av.