Efter drygt nio år i NYC flyttade jag med hela familjen till San Diego alldeles i slutet av 2014. Ett äventyr slutar och ett nytt tar vid. Storstadsmetropolen är utbytt mot ett mer "riktigt amerikanskt" liv. Här i min nya blogg kommer jag skriva om vår vardag och om olika tankar och funderingar jag har.
Gamla bloggen för er som vill läsa hittar ni på saltistjejen.blogspot.com
Och vill ni kontakta mig via email kan ni göra det på saltistjejen@hotmail.com
fredag 10 mars 2017
Att läsa på två språk
Ögonblick som de här känns så fantastiska. På flera plan. Dels att de här två, mina Två Stora Kärlekar i livet, myser tillsammans. Det tror jag de flesta föräldrar som har fler än ett barn kan hålla med om. Just det att se sina barn komma överens och ha det roligt och mysigt ihop, det är något av det som värmer föräldrahjärtat allra mest. Dels att Storasyster som ju är född och uppvuxen här i USA inte enbart pratar utan ävenläser på svenska. Bamse var förövrigt den första svenska text hon läste. Hon lärde sig läsa Bamse på svenska innan hon knäckt läskoden på engelska. Svenska är ju på många vis enklare att lära sig när det kommer till läsning eftersom man inte har lika många olika bokstavskombinationer i svenska som på engelska. Alltså kombinationer av samma bokstäver men som uttalas olika beroende på orden de finns i. Så för Storasysters del tog det något längre innan hon läste på engelska efter det att hon lärt sig hur man ljudar och läser på svenska. Nu däremot är hennes läskunskaper i engelska mycket bättre än hennes svenska. Inget konstigt alls såklart. Hon älskar att läsa och gör det mycket och ofta. Den senaste tiden har det varit Harry Potter som varit den stora läsupplevelsen tror jag. Och hemma läser hon just nu den sista boken i serien. Men hon läser samtidigt böcker i skolan och jag vet att hon fastnat och tyckt mycket om serien "Wings of Fire" som handlar om drakar. Själv är jag så glad och tacksam över att hon liksom jag själv, upptäckt böckernas fantastiska värld, och numera kliver in i den varje dag. Just Harry Potter har för hela familjen varit en stor milstolpe också. Detta att hon läser böcker som jag och M också läst och älskat. Så vi kan prata och diskutera handling och personer i berättelsen. Så underbart! Självklart ser vi filmerna också. En ny film varje gång hon läst ut en bok. Vi ville att hon skulle läsa böckerna innan hon såg filmerna och det är något hon själv tycker är bra eftersom det händer så mycket mer i böckerna än i filmen så det är skönt att ha detta med sig när man ser filmen. Dessutom blir ju böckerna mörkare och mörkare och det känns bra att hon känner till sådant som är läskigt, obehagligt eller sorgligt innan hon ser det i filmversionen tycker vi. Det blir på något vis lite mindre otäckt då.
På svenska läser hon såklart lite enklare böcker. Men hon tycker om att läsa på svenska också. Det har hittills mest blivit Lassemajas Detektivbyrå, Nelly Rapp och serien om Jack som jagar övernaturliga varelser i Stockholm. Tillsammans har vi även läst klassiker som Ronja och Bröderna Lejonhjärta. Via Svenska Skolan här kan hon ju även låna svenska böcker vilket är otroligt bra! En av vårasvenska favoriter var "Ishavspirater" av Frida Nilsson. Den läste vi tillsammans och både Storasyster och jag tyckte om den. Den var Augustnominerad och jag förstår det. Väldigt speciellt skriven. Jag älskade språket och även hur man ofta fick fundera lite extra själv mellan raderna.
Oavsett hur det kommer att gå med Storasysters läsning på svenska (det är ju lite svårare att utveckla just svenska läsförmågan eftersom den kommer i andra hand efter engelskan) kommer jag ofta på mig själv att hon har det så himla bra som behärskar två språk såpass väl som hon ändå gör. Att kunna läsa vissa böcker på originalspråk redan som barn är ju inte alla förunnat. Själv läste jag Harry Potter på engelska men i vuxen ålder. Det hade jag aldrig klarat av när jag var 8 år. Men framförallt är jag otroligt glad över att hon älskar att läsa. Oavsett språk. Länge leve böckerna!
Sådär var det för Karolina också. När hon började lära sig läsa på engelska i KG och ettan så tänkte jag att NU ska jag se om jag kan lära henne skriva och läsa på svenska också. DET gick! Det gick så bra. Tänkte att hon skulle kunna reda ut skillnaderna, och det gjorde hon!! Helt otroligt. Hon brukade läsa högt på svenska för kusinerna på somrarna, och det var SÅ gulligt. Jag blir helt rörd och tagen när hon skriver (långa brev) på svenska idag, för jag tycker att hon är så duktig. Så det är här med att kunna bli helt tvåspråkig är ingen myt. MEN visst, ska hon själv läsa en bok så tar hon en på engelska, och visst är engelskan hennes starkaste språk. Vågar dock absolut påstå att svenskan inte ligger långt efter. Jag vet att jag alltid tänkt att Ella ÄR så duktig på svenska, och nu har du facit i hand, Anna. WOW!! Det är helt underbart! K läste också Bamse som liten, och sen började vi prenumerera på Kamratposten. OCH den kan jag verkligen rekommendera!! I tonåren prenumererade K på Frida ett tag också, men det var inte länge. Däremot har vi årgång efter årgång av KP och Bamse. PLUS böcker. Jag är så glad för Ellas skull med svenskan. Vilken styrka!! Heja Ella och er!! Hur är Os svenska förresten?? KRAMAR!!!
Ja du Annika, Oskar pratar också mycket svenska. Till viss del mer naturligt kanske eftersom jag var hemma med honom heltid i nära två år. Ella började ju dagis som 3-månaders bebis och fick därmed med sig engelskan redan från början så att säga. Någonting jag märkt är dock att de oftast leker tillsammans på engelska. Och även när O leker själv är det oftast på engelska. Det var likadant för E och är det fortfarande även när hon leker ensam. Tror att just leken är på engelska eftersom de främst leker med andra engelskspråkiga barn. Och din K är ju helt suverän på att prata svenska hon också! Otroligt! Särskilt med tanke på att ni ju pratar mycket engelska hemma eftersom Peter är amerikan. Å andra sidan har du ju kunnat vara mkt i Sverige med K när hon växte upp. Det var ju inte vi med våra barn. Det längsta har huv varit ca 3 veckor om året och det är ju bara kanske 3 olika år vi kunnat det ens. Kram!!
Så gulligt. Min dotter hade uppdrag att läsa sagor för sin lillebror för det är jag urdålig på. Så bra svenska E kan. Min dotter har lärt sin dotter franska från början så hon får med sig två språk. Läsa är ju superbra då man inte hör orden. men för lillebror blir det ju bra träning att lyssna. Lära sig svenska på det viset. Det blir ju en annan sak i att förstå. En gång läste jag en bok på norska och det blev svårt. Fick fråga om ord som jag läste och när jag hörde dem så visste jag ju vilket det var och och då förstod jag direkt skillnaden på att läsa och tala och höra ett ord. Håller med LÄNGE leve böckerna Kram /Susanne
Så sött av din dotter att läsa sagor för sin lillebror! Mysigt. Kul också att hon lär sin dotter franska. Att kunna ser språk än ett är verkligen en tillgång. Särskilt nu när man med ny forskning visat att det inte enbart handlar om själva språket i sig, utan att fler språk än ett (oavsett vilka) öppnar upp nya kopplingar i hjärnan vilket är jättebra för många andra saker också i hjärnans utveckling. Kram!!
Hej! Så intressant att läsa om detta med språkinlärning! Jag som bor i USA läser ju på båda språken, men visst är det ändå skillnad att läsa på svenska och engelska! På något vis känns det som om svenskan "går in" på ett annat sätt... Ha det bra och grattis så här i efterhand till jobbet!
Tack Anna! Jag tycker som du att svenska språket ligger mig närmare om hjärtat. Det "tar" mer. Om jag t ex läser poesi eller låttexter är det helt annorlunda på svenska än engelska. Nyanserna "känns mer". Troligen just för att det är mitt första språk och det språk jag känner mig mest hemma med.
Så roligt att hon är så duktig på både språken! När börjar de med spanska eller annat språk?
Jag har funderat på det här om svenskan skulle vara enklare än engelskan och jag är inte helt säker. Jag gick igenom svårigheter på svenska med en fransk kollega (som har släktingar i Sverige) häromdagen och vi listade alla olika sje-ord eller vad man kallar dem så ju kan låta lika (eller bara lite olika) men stavas ch/sj/stj/sk/skj osv. och sedan alla ord som låter j- men stavas lj/dj/j/y osv. Och vi har ju detta med mjuk och hård vokal och att ord som "man" kan uttalas olika om det är en herre vi pratar om eller hästens hår. För att ge några exempel.
Anna, jag har ingen aning om när man börjar med fler språk här. Det är nog mkt upp till föräldrarna för jag tror inte det är obligatoriskt med ett andra språk i skolorna än på länge iallafall. Tyvärr.... Men det är kanske typiskt amerikanskt. Att man inte lägger så mkt krut på andra språk eftersom man klarar sig så bra på just engelskan i världen?? Jo visst har svenskan mycket som är krångligt också. Men jämfört med engelskan är det ändå oftare så att man följer "regler" när det gäller att börja läsa och ljuda till bokstäverna. Självklart måste man lära sig att vissa kombinationer uttalas på ett visst vis. Som t e x sk- sj- stj- etc men jämfört med engelskans olika kombinationer som uttalas lika samt deras kombinationer som ser lika ut men uttalas olika är det ändå mycket färre "undantag" i svenskan. Det som däremot är svårt för ngn som inte har språket med sig "hemifrån" är såklart vår melodi. Alltså att samma ord kan uttalas på så många olika vis och då ha olika betydelse. Men det var ju aldrig ngn svårighet med våra barn direkt eftersom de HÖRDE språket från oss. Så att t ex skilja på tomten (som i jultomten) och tomten (som i trädgård) kom ju mer eller mindre automatiskt för dem. Men visst är det otroligt häftigt hur barn verkligen kan lära sig flera språk såpass bra och "enkelt" dom de ändå kan om de är i en miljö med många språk. Även om det naturligtvis är individuella skillnader så är det ändå väldigt fascinerande tycker jag. Era båda pratar väl franska nu också gissar jag? Hur har ni tänkt göra med det nu när ni ska flytta tillbaka till Sverige? Fransk skola? Kram!
Min Ella är också en bokmal, jag älskar det eftersom jag kan relatera till det så väl. Ofta sitter vi i soffan på helgerna och läser varsin bok, eller så läser jag högt för någon av dem. Ella läser helst på hebreiska och då slukar hon böcker på nolltid. Som tur är har biblioteken här ett ganska stort urval av hebreiska böcker. Svenska läser hon på då och då men hon föredrar att jag läser för henne, vi brukar läsa Lassemaja-böckerna också (lånar dem till iPaden via Bibblix-appen). Hittills har hon varit väldigt negativ till att läsa på engelska men senaste månaden har det släppt, jag lånade några böcker i en serie och läste den första högt för dem och morgonen efter hade hon läst den andra högt för Eitan. Nu har hon fått reda på att de ska ha standarprov i läsning i maj så hon har bestämt sig för att läsa mer på engelska så att hon ska få bra resultat på provet.
I barnens skola börjar de med spanska 3x20 min/vecka redan i kindergarten. Mina barn är dock inte särskilt intresserade av ett fjärdespråk för tillfället... :)
Det här känns rätt i tiden för mig läsa och jag tyckte det var väldigt intressant höra om storasysters utveckling och det du skrev om att hon först lärde sig läsa på svenska, så hon knäckte läskoden på svenska först, eller hur? Jag har tänkt mycket på det här, hur göra. Vår Stella gör ganska bra ifrån sig med engelskan vad gäller "läsning" (hon har inte knäckt läskoden än, så skriver läsning inom klamrar) men jag märker det är rätt klurigt för henne och hur hon nog kämpar mer än andra jämnåriga peers i klassen som har engelskan som enda och första språk. Hon är inte på nåt sätt efter egentligen, men det är tydligt hon inte har samma känsla för engelska, även mindre vokabulär som ju påverkar när man ska lära sig läsa. Precis som jag såg du skrev i en kommentar, så hör ju även min tjej svenska hela tiden här hemma så språket är naturligt på det sättet (i jämförelse med nån som ska lära sig svenska och lära sig läsa på svenska i Sverige men inte har svensktalande föräldrar och möjligheten höra språket så mycket hemma). Jag har tänkt en hel del på det här på sistone, hur bäst göra för att uppmuntra henne ta nästa steg och liksom komma vidare och så småningom knäcka läskoden helt. Det vi hittills gjort är att bara uppmuntra henne på engelska, övat mer på det, då det gör det i skolan har jag tänkt det är bättre köra på det vad gäller läsningen och inte röra till det. Vi vuxna läser förstås massor på svenska. Men så var jag på en föreläsning för någon vecka sedan, om bilingual children och föreläsaren/experten där pratade mycket om vikten av att jobba med läsning för barn som inte kan läsa än på det språk de är starkast i, inte skolspråket/majoritetssrpåket (engelska i vårt fall förstås). Jag började tänka på det där efteråt, om vi kanske helt borde tänka om och satsa mycket mer på svenskan vad gäller just ljudandet, läsningen. Nu gör vi just läsningen (och skrivandet) mestadels på engelska eftersom det är vad hon känner igen från skolan. Men, hennes svenska är ju så mycket starkare, vokabulären större, hon har en känsla för svenska, vi vuxna läser mycket svenska osv osv. Dina tankar och erfarenheter Anna? Att helt enkelt slappna av med engelskan och istället försöka lägga in en växel på att öva mer på att knäcka läskoden på svenska först? Just nu uppmuntrar jag henne till det omvända, men jag har börjat tvivla på om inte det kommer göra det tar längre tid för henne.... Kramar!!
Alltså, det blev lite virrigt. Jag menade att föreläsningen jag var på uppmuntrade föräldrarna att alltid lära barnen läsa på det språket de är starkast i och det språk som kommer enklast och naturligast för föräldrarna. I vårt fall skulle det då vara svenskan. Gå hårt in för att förstärka svenskan ytterligare först, lära henne läsa på svenska och låta engelskan vänta. Efter det rådet har jag tänkt mycket på om jag gjort fel hittills. Ja, inte fel, men att min tanke att underlätta för henne och göra henne än mer bekväm med engelskan i skolan, därför öva på engelska hemma. Istället blir det tvärtom, ju starkare hon är i svensk läsning och skrivning, desto enklare kommer hennes engelska läsning och skrivning bli. Föreläsaren sa också att frågar man många lärare som inte alltid har kunskapen, kommer de uppmuntra till att öva på engelsk läsning/skrivning, som de gör i klassrummet. Det är väl lite de vibbarna jag känt också, men stärktes efter den här föreläsningen att det nog kanske inte är rätt väg att gå. Det du säger om Ella och hur hon lärde sig läsa stämmer ju också på den här teorin om att hemspråket först...
Sådär var det för Karolina också. När hon började lära sig läsa på engelska i KG och ettan så tänkte jag att NU ska jag se om jag kan lära henne skriva och läsa på svenska också. DET gick! Det gick så bra. Tänkte att hon skulle kunna reda ut skillnaderna, och det gjorde hon!! Helt otroligt. Hon brukade läsa högt på svenska för kusinerna på somrarna, och det var SÅ gulligt.
SvaraRaderaJag blir helt rörd och tagen när hon skriver (långa brev) på svenska idag, för jag tycker att hon är så duktig. Så det är här med att kunna bli helt tvåspråkig är ingen myt. MEN visst, ska hon själv läsa en bok så tar hon en på engelska, och visst är engelskan hennes starkaste språk. Vågar dock absolut påstå att svenskan inte ligger långt efter. Jag vet att jag alltid tänkt att Ella ÄR så duktig på svenska, och nu har du facit i hand, Anna. WOW!!
Det är helt underbart!
K läste också Bamse som liten, och sen började vi prenumerera på Kamratposten. OCH den kan jag verkligen rekommendera!! I tonåren prenumererade K på Frida ett tag också, men det var inte länge. Däremot har vi årgång efter årgång av KP och Bamse. PLUS böcker.
Jag är så glad för Ellas skull med svenskan. Vilken styrka!!
Heja Ella och er!!
Hur är Os svenska förresten??
KRAMAR!!!
Ja du Annika, Oskar pratar också mycket svenska. Till viss del mer naturligt kanske eftersom jag var hemma med honom heltid i nära två år. Ella började ju dagis som 3-månaders bebis och fick därmed med sig engelskan redan från början så att säga. Någonting jag märkt är dock att de oftast leker tillsammans på engelska. Och även när O leker själv är det oftast på engelska. Det var likadant för E och är det fortfarande även när hon leker ensam. Tror att just leken är på engelska eftersom de främst leker med andra engelskspråkiga barn.
RaderaOch din K är ju helt suverän på att prata svenska hon också! Otroligt! Särskilt med tanke på att ni ju pratar mycket engelska hemma eftersom Peter är amerikan. Å andra sidan har du ju kunnat vara mkt i Sverige med K när hon växte upp. Det var ju inte vi med våra barn. Det längsta har huv varit ca 3 veckor om året och det är ju bara kanske 3 olika år vi kunnat det ens.
Kram!!
Så gulligt. Min dotter hade uppdrag att läsa sagor för sin lillebror för det är jag urdålig på. Så bra svenska E kan.
SvaraRaderaMin dotter har lärt sin dotter franska från början så hon får med sig två språk. Läsa är ju superbra då man inte hör orden. men för lillebror blir det ju bra träning att lyssna. Lära sig svenska på det viset.
Det blir ju en annan sak i att förstå. En gång läste jag en bok på norska och det blev svårt. Fick fråga om ord som jag läste och när jag hörde dem så visste jag ju vilket det var och och då förstod jag direkt skillnaden på att läsa och tala och höra ett ord. Håller med LÄNGE leve böckerna
Kram
/Susanne
Så sött av din dotter att läsa sagor för sin lillebror! Mysigt.
RaderaKul också att hon lär sin dotter franska. Att kunna ser språk än ett är verkligen en tillgång. Särskilt nu när man med ny forskning visat att det inte enbart handlar om själva språket i sig, utan att fler språk än ett (oavsett vilka) öppnar upp nya kopplingar i hjärnan vilket är jättebra för många andra saker också i hjärnans utveckling.
Kram!!
Hej! Så intressant att läsa om detta med språkinlärning! Jag som bor i USA läser ju på båda språken, men visst är det ändå skillnad att läsa på svenska och engelska! På något vis känns det som om svenskan "går in" på ett annat sätt... Ha det bra och grattis så här i efterhand till jobbet!
SvaraRaderaTack Anna! Jag tycker som du att svenska språket ligger mig närmare om hjärtat. Det "tar" mer. Om jag t ex läser poesi eller låttexter är det helt annorlunda på svenska än engelska. Nyanserna "känns mer". Troligen just för att det är mitt första språk och det språk jag känner mig mest hemma med.
RaderaSå roligt att hon är så duktig på både språken! När börjar de med spanska eller annat språk?
SvaraRaderaJag har funderat på det här om svenskan skulle vara enklare än engelskan och jag är inte helt säker. Jag gick igenom svårigheter på svenska med en fransk kollega (som har släktingar i Sverige) häromdagen och vi listade alla olika sje-ord eller vad man kallar dem så ju kan låta lika (eller bara lite olika) men stavas ch/sj/stj/sk/skj osv. och sedan alla ord som låter j- men stavas lj/dj/j/y osv. Och vi har ju detta med mjuk och hård vokal och att ord som "man" kan uttalas olika om det är en herre vi pratar om eller hästens hår. För att ge några exempel.
Anna, jag har ingen aning om när man börjar med fler språk här. Det är nog mkt upp till föräldrarna för jag tror inte det är obligatoriskt med ett andra språk i skolorna än på länge iallafall. Tyvärr.... Men det är kanske typiskt amerikanskt. Att man inte lägger så mkt krut på andra språk eftersom man klarar sig så bra på just engelskan i världen??
RaderaJo visst har svenskan mycket som är krångligt också. Men jämfört med engelskan är det ändå oftare så att man följer "regler" när det gäller att börja läsa och ljuda till bokstäverna. Självklart måste man lära sig att vissa kombinationer uttalas på ett visst vis. Som t e x sk- sj- stj- etc men jämfört med engelskans olika kombinationer som uttalas lika samt deras kombinationer som ser lika ut men uttalas olika är det ändå mycket färre "undantag" i svenskan. Det som däremot är svårt för ngn som inte har språket med sig "hemifrån" är såklart vår melodi. Alltså att samma ord kan uttalas på så många olika vis och då ha olika betydelse. Men det var ju aldrig ngn svårighet med våra barn direkt eftersom de HÖRDE språket från oss. Så att t ex skilja på tomten (som i jultomten) och tomten (som i trädgård) kom ju mer eller mindre automatiskt för dem.
Men visst är det otroligt häftigt hur barn verkligen kan lära sig flera språk såpass bra och "enkelt" dom de ändå kan om de är i en miljö med många språk. Även om det naturligtvis är individuella skillnader så är det ändå väldigt fascinerande tycker jag.
Era båda pratar väl franska nu också gissar jag? Hur har ni tänkt göra med det nu när ni ska flytta tillbaka till Sverige? Fransk skola?
Kram!
Min Ella är också en bokmal, jag älskar det eftersom jag kan relatera till det så väl. Ofta sitter vi i soffan på helgerna och läser varsin bok, eller så läser jag högt för någon av dem. Ella läser helst på hebreiska och då slukar hon böcker på nolltid. Som tur är har biblioteken här ett ganska stort urval av hebreiska böcker. Svenska läser hon på då och då men hon föredrar att jag läser för henne, vi brukar läsa Lassemaja-böckerna också (lånar dem till iPaden via Bibblix-appen). Hittills har hon varit väldigt negativ till att läsa på engelska men senaste månaden har det släppt, jag lånade några böcker i en serie och läste den första högt för dem och morgonen efter hade hon läst den andra högt för Eitan. Nu har hon fått reda på att de ska ha standarprov i läsning i maj så hon har bestämt sig för att läsa mer på engelska så att hon ska få bra resultat på provet.
SvaraRaderaI barnens skola börjar de med spanska 3x20 min/vecka redan i kindergarten. Mina barn är dock inte särskilt intresserade av ett fjärdespråk för tillfället... :)
Det här känns rätt i tiden för mig läsa och jag tyckte det var väldigt intressant höra om storasysters utveckling och det du skrev om att hon först lärde sig läsa på svenska, så hon knäckte läskoden på svenska först, eller hur?
SvaraRaderaJag har tänkt mycket på det här, hur göra. Vår Stella gör ganska bra ifrån sig med engelskan vad gäller "läsning" (hon har inte knäckt läskoden än, så skriver läsning inom klamrar) men jag märker det är rätt klurigt för henne och hur hon nog kämpar mer än andra jämnåriga peers i klassen som har engelskan som enda och första språk. Hon är inte på nåt sätt efter egentligen, men det är tydligt hon inte har samma känsla för engelska, även mindre vokabulär som ju påverkar när man ska lära sig läsa. Precis som jag såg du skrev i en kommentar, så hör ju även min tjej svenska hela tiden här hemma så språket är naturligt på det sättet (i jämförelse med nån som ska lära sig svenska och lära sig läsa på svenska i Sverige men inte har svensktalande föräldrar och möjligheten höra språket så mycket hemma).
Jag har tänkt en hel del på det här på sistone, hur bäst göra för att uppmuntra henne ta nästa steg och liksom komma vidare och så småningom knäcka läskoden helt. Det vi hittills gjort är att bara uppmuntra henne på engelska, övat mer på det, då det gör det i skolan har jag tänkt det är bättre köra på det vad gäller läsningen och inte röra till det. Vi vuxna läser förstås massor på svenska. Men så var jag på en föreläsning för någon vecka sedan, om bilingual children och föreläsaren/experten där pratade mycket om vikten av att jobba med läsning för barn som inte kan läsa än på det språk de är starkast i, inte skolspråket/majoritetssrpåket (engelska i vårt fall förstås). Jag började tänka på det där efteråt, om vi kanske helt borde tänka om och satsa mycket mer på svenskan vad gäller just ljudandet, läsningen. Nu gör vi just läsningen (och skrivandet) mestadels på engelska eftersom det är vad hon känner igen från skolan. Men, hennes svenska är ju så mycket starkare, vokabulären större, hon har en känsla för svenska, vi vuxna läser mycket svenska osv osv.
Dina tankar och erfarenheter Anna? Att helt enkelt slappna av med engelskan och istället försöka lägga in en växel på att öva mer på att knäcka läskoden på svenska först?
Just nu uppmuntrar jag henne till det omvända, men jag har börjat tvivla på om inte det kommer göra det tar längre tid för henne....
Kramar!!
Alltså, det blev lite virrigt. Jag menade att föreläsningen jag var på uppmuntrade föräldrarna att alltid lära barnen läsa på det språket de är starkast i och det språk som kommer enklast och naturligast för föräldrarna. I vårt fall skulle det då vara svenskan. Gå hårt in för att förstärka svenskan ytterligare först, lära henne läsa på svenska och låta engelskan vänta. Efter det rådet har jag tänkt mycket på om jag gjort fel hittills. Ja, inte fel, men att min tanke att underlätta för henne och göra henne än mer bekväm med engelskan i skolan, därför öva på engelska hemma. Istället blir det tvärtom, ju starkare hon är i svensk läsning och skrivning, desto enklare kommer hennes engelska läsning och skrivning bli.
SvaraRaderaFöreläsaren sa också att frågar man många lärare som inte alltid har kunskapen, kommer de uppmuntra till att öva på engelsk läsning/skrivning, som de gör i klassrummet. Det är väl lite de vibbarna jag känt också, men stärktes efter den här föreläsningen att det nog kanske inte är rätt väg att gå. Det du säger om Ella och hur hon lärde sig läsa stämmer ju också på den här teorin om att hemspråket först...