Den här gångna veckan har annars mest präglats av att Lillebror nu verkligen GÅR. Armarna upp i luften och sedan är det full fart framåt. Ibland stupar han med näsan före i golvet och jag är just nu tacksam över de amerikanska tjocka heltäckningsmattorna. Faktiskt. Trodde aldrig jag skulle säga det men just nu är de guld! Han har dessutom börjat prata nu. Haha! Vi kommunicerar väldigt mycket nu och framförallt är det ordet "nej" med tillhörande huvudskakning som går på repeat här hemma. Både vi vuxna (Storasyster inkluderad) samt även från Lillebror själv. Han tycker det är oerhört kul att säga "ne ne ne" upprepade gånger och samtidigt skaka på huvudet. Och han är så söt när han gör det att vi andra inte kan hålla oss för skratt. Så sådant håller vi på med här.
I stort sett så är han en väldigt glad snart-ettåring. Och han har humor. Redan. Älskar det! Och fart och fläkt är det mest hela tiden. Stor skillnad mot då Storasyster var i samma ålder. Allt ska undersökas. Pillas på. Kastas. Dras i. Och framförallt stoppas i munnen. Lägg där till att han nu rör sig rätt fort. Så man hinner inte alltid med i svängarna. Storasyster var en mycket mer försiktig natur. Och är det väl än. Efter att ha haft ett barn där vi knappt behövde barnsäkra bostaden mer än för då hennes kompisar kom på besök så har vi nu "Projekt Barnsäkring" framför oss känner jag. Den nya kunskapen han har klurat ut nu (häromdagen) är nämligen hur man öppnar vissa skåpdörrar.
Ja, detta är en otroligt HÄRLIG tid! Om än tröttsam också. Man är rätt slut varje kväll... Men jag älskar när man börjar få mer kontakt och kan kommunicera. Storasyster var ju tidig med talet men vi får se hur det blir med Lillebror. Skillnaden just nu är ju att Lillebror i stort sett endast hör svenska medan Storasyster hörde engelska på dagarna och svenska på kvällarna när hon var i samma ålder.
Igår firade vi dessutom Storasysters namnsdag. Det blev kladdkakebak i IKEAS hjärtformade kakform, och middagen fick namnsdagsbarnet önska själv vilket resulterade i tunnpannkakor och plättar.
I övrigt är det vår här nu. Allt blommar. Körsbärsträd. Hägg (eller iallafall något som är väldigt likt hägg både till utseende och doft). Mimosa (tack alla instagrammare som berättade vad det var för en blomma!) plus en massa blommor jag inte har en aning om vad de är för några. Och så mitt i alla de här vårblommorna står palmer och citronträd fulla av citroner. Ja, det känns minst sagt lite underligt. Men vackert är det. Någon sa till mig att vintern sträcker sig ungefär december till januari, sedan kommer våren ungefär fram till mars och då brukar försommaren dra igång. Galet! Men just nu njuter jag. Saknar inte snön och kylan ett dugg faktiskt. Och som en infödd Kalifornienbo sa till mig när vi pratade om att man kanske så småningom kommer att sakna snön ändå: "The great thing with living here in California is that you are never more than 3 hours away from anything. Mountians for skiing, the beach, the desert, amazing national parks with lots of cool forests...". Vilket onekligen låter rätt fantastiskt!.
Som små bollar av glädje och solljus tycker jag att mimosaträdens blommor är
Är det någon av er där ute som känner till denna blomman? Tycker att bladverket påminner om "taklök" som ju är en suckulent. Detta är förövrigt en låg markväxt.
Vi hann såklart med en semla också. På självaste Fettisdagen. Från The Swedish Royal Bakery såklart. Och den var precis lika god som den vi åt där för ett tag sedan. Mycket mandelmassa i bullen. Jag vill ha den så och inte utblandad i grädden. Semmel-Nazi det är jag det....
Ikväll blir det en lugn fredagkväll tror och hoppas jag iallafall. Känner mig fortfarande lite trött efter mina senaste dygn. Först blir det filmkväll med Storasyster. Sedan vill jag absolut se finalen av "På Spåret". Om jag orkar hålla mig vaken.
Önskar er alla en fin helg nu! I våra gamla hemtrakter har jag hört att det ryktas om ännu mer snö. Så ni där borta hoppas att ni kan hålla er varma.