onsdag 10 augusti 2016

Vart tog sommaren vägen?

Jag tycker att denna sommaren gått otroligt fort! Veckorna har runnit iväg som vattnet på väg mot ett högt vattenfall. När Storasyster slutade skolan i slutet av juni sträckte de 10 veckorna ut sig i nästan någon slags oändlighet. Tio veckor. Två och en halv månad. Att underhålla två barn. I åldern 2 samt 8. Hur gör man det? Egentligen? Men det har gått bra trots allt. Och varit mysigt och roligt. Om än tålamodsprövande. Nästan varje dag. 

Mina två Hjärtan

Storasysters summer camp har iallafall hittills varit en riktig hit! Jag är sååå glad över att jag anmälde henne till det. Hon har så ROLIGT! Varje kväll när jag hämtar henne är hon på strålande humör och berättar om allt stort och smått som hänt under dagen. Att hon får träffa jämnåriga kompisar, både gamla och nya är den perfekta upptakten till skolstarten tycker jag. Och samtidigt får utmana sig själv med nya aktiviteter. Redan andra dagen berättade hon att hon hoppat från "the diving board" vilket jag gissar är 1-meters trampolinen. Hon klarade även simtestet i "Djupa Poolen" vilket gjorde att hon får simma där. På schemat har det även varit Kung Fu vilket hon verkar tycka jättemycket om, samt Hip Hop. Och Abacus. Kinesisk kulram. Olika bollsporter, läsning, matte, public speach, drama och konst. Samt såklart hennes kära Huladans. 

Kung Fu träning på Summer Camp

På det personliga planet händer det också en del. Sommaren har färgats en del av mitt jobbsökande och mina humörsvängningar och mitt trytande tålamod med barnen från och till har nog egentligen ofta varit grundade i just detta jobbsökande. Okej, Lillebrors trotsperiod har inte direkt hjälpt till.... Men detta med jobbsökande tar sådan otrolig energi. Suger liksom musten ur en. Alla som någonting varit arbetslösa en längre tid vet exakt vad jag menar. Tröttheten har såklart varit mycket på grund av alla tankar och känslor. Av tillkortakommanden. Av oro inför framtiden. Av att självförtroendet får sig smäll efter smäll. Ibland tar det tid att plocka ihop alla bitarna och pussla ihop de efter ytterligare ett "Tack men nej tack!" Eller ännu värre är när man aldrig hör tillbaka från dem man varit i kontakt med. Allt från HR (personalavdelningen) till rekryterare till folk man faktiskt träffat personligen på intervjuer. Sådant tar på krafterna. Äter på ens självbild. En liten tugga i taget. Samtidigt har jag ju lagt ner en hel del sena timmar på min hemsida också. Även den i syftet att försöka öka mina framtida jobbchanser. Så tröttheten har även botten i många sena kvällar, ja även nätter med allt för få timmars sömn som följd.

Tillbaka till min nya hemsida. Jag bara MÅSTE få TACKA för den respons jag fått av så många av er! Det känns otroligt roligt och ja, vissa av er blir jag riktigt rörd av. Jag fick bland annat ett email av en av er läsare som tagit kontakt med en släkting som arbetar på en fertilitetsklinik i Sverige. Skickat min länk vidare dit. Så otroligt gulligt! Omtänksamt, hjälpsamt och generöst. Jag blir ibland stum av all support och kärlek man får från er! Och jag vill även tacka alla som velat följa min sida och eller klickar in där ibland. Det är en stor hjälp att få läsare. Så TUSEN TACK!

Och på tal om min nya hemsida. Idag är det exakt 3 år sedan jag fullbordade min IVF. Tre år sedan min "embryo transfer". Som senare resulterade i Lillebror. Jag minns att jag när jag kom hem från sjukhuset hade kräftskiva med våra svenska vänner i vår lägenhet i New York. Och jag tänkte att jag hoppades att kräftor, västerbottenspaj och en halv snaps skulle vara det vinnande konceptet för att bli gravid. Och ja, så blev det ju. Livet är märkligt.

För tre år sedan var han ett litet embryo på väg mot min livmoder, och nu är han en liten vilde som charmar öronen av oss men även driver oss till vansinne med sin envishet och sin trots... Men kanske är det just hans envishet och styrka som gjorde att han inte gav upp på vägen utan klarade strapatserna hela vägen från petriskålen till att fästa i min livmodersägg och sedan köpa sig genom sin månad på NICU? Vår lilla Drakunge. Vårt glimrande kvicksilver. 

6 kommentarer:

  1. Roligt och jobbigt i en blandning alltså. Livet...
    Jättekul att Storasyster har så himla roligt på camp och jättetrist att du måste hälla din energi igen och igen i vakuumhålet som är ett pågående jobbsök. Fortsätter hålla tummarna!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du!
      Ska vi försöka få till en träff snart?

      Radera
    2. Ja, det vore kul! Jag är tillbaka om ett par veckor igen.

      Radera
    3. Kalas! Säg till när det närmar sig. :)

      Radera
  2. Ja ibland är det lite för mycket upp och ner i livet för vad man egentligen vill. men jag tror och hoppas att det kommer lösa sig för dig med jobb. Jag håller tummarna!

    Vad roligt det låter med summer camp. Och härligt att hon har så roligt. Det är säkert en jättebra kombo till att få vara hemma med dig och lillebror på sommarlov också. Kan ibland sakna att det inte finns så mycket olika aktiviteter här på somrarna. De läger som oftast erbjuds är med olika sporter, och inte den blandning som ni verkar ha hittat. Kul att få läsa lite om det.

    Här är sommarlovet nu slut. För oss i alla fall. Jag börjar jobba imorgon och därmed går Erik och Ruth tillbaka till förskolan. Fast de har längtat den senaste veckan. Vi har till och med haft nedräkningslista och kryssat av varje kväll! :) De längtar förstås efter kompisarna. Inte helt lätt att ha en mamma som är lärare eftersom det innebär att man måste vara ledig hela sommarlovet.
    Hoppas ni får en fin avslutning på sommarlovet och lycka till med jobbsökandet. Vi håller tummarna som sagt!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är otroligt kul att hon tycker så mycket om sin Summer Camp. Särskilt som det är den organisationen som också har hand om hennes After-School. Lite blandat är bra tycker jag. Olika sporter, lite dans, lite skolarbete och annat. Perfekt blandning som sagt. Och bra ledarskap framför allt. :)
      Kul att Erik och Ruth gillar förskolan. Och lite gulligt att ni haft en nedräknignskalender.
      Önskar dig en fin skolstart också Anki!
      Kramar!!

      Radera