måndag 30 januari 2017

Women's March on San Diego

Jag har ju redan nämnt att vi var med och skapade historia förra lördagen. Dagen efter Trumps inauguration. Nu måste jag självklart visa lite mer bilder från marschen här i San Diego. Det var en helt igenom positiv upplevelse. Ungefär 20.000 personer var väntade, men efteråt har man uppskattat det till ca 30-40.000. Alltså ungefär det dubbla. Ingenting jämfört med de enorma marscher som pågick i Washington DC (där man uppskattade demonstranterna till ca en halv miljon!), New York City (uppskattningsvis ca 400.000), Los Angeles (även här uppskattas det till ca en halv miljon deltagare) och Boston men ändå. Det kändes stort. Särskilt som det marscherades runtom i hela världen! Helt fantasiskt! Vilken rörelse. I Sverige arrangerades två marscher. En på Norrmalmstorg i Stockholm, och en i Åre. Den sistnämnda på skidor! På alla ställen var det dessutom fredligt motstånd. Inget våld. Utan demokrati i en av ordets sanna bemärkelser. Stöd för våra mänskliga rättigheter. Starka men ändå icke-aggressiva protester från majoriteten. Man ville göra sin röst hörd och berätta att nedskärning av kvinnliga och mänskliga rättigheter är något man opponerar sig emot.  Den ingav tröst, styrka och glädje. Vilket sannerligen behövs just nu. Mitt humör denna veckan har varit svårmodigt minst sagt. Men om det kan ni läsa mer i föregående inlägg. Här nedan är bilder från vår Systermarsch förra helgen.


Vi tog en Uber ner till centrum där marschen skulle starta. Taxin släppte av oss en bit ifrån folkmängden och vi promenerade två block och såg då folk överallt som var på väg i samma riktning. Med eller utan plakat. Här är vi nästan framme och som ni kan se var det MYCKET folk redan då. Detta är ca 30 minuter innan det hela skulle starta. Det var svårt för folk att ens komma in till staden i tid. Tåg och bussar var så fulla av folk att vissa inte hann i tid.


Mitt i smeten


Det var roligt att se alla skyltar. Själva hade vi inga utan gick helt enkelt "bara" med.


Den första vi mötte upp med var en av mina svenska kompisar (som också är lärare i Svenska Skolan). Här tar vi en selfie på oss allihop.


Vid 10-tiden började talarna och det var flera kvinnor från olika ställningar i samhället )politiker, företagare, mammor, transgender, latinos och African Americans) som gav korta tal om varför de ville gå i marschen.


Vi väntade även på ytterligare förstärkning i form av våra vänners vänner. De hade suttit fast i en enorm kö utanför staden för att köpa tågbiljetter, men kunde slutligen förenas med oss. Med sig hade de sina egenhändigt stickade "Pussy Hats" vilka delades ut till oss. Jättefint tycker jag!


Jag och Storasyster i våra rosa mössor


Sedan började vi då äntligen gå




Vi såg flera hundar och många gick med barnvagnar eller småbarn på axlarna. Här är en av de fina fyrfota demonstranterna.


Det var roligt att se att vi var en sådan stor blandning av folk. Både vad gäller ålder, kan och etnicitet. 


Marschen avslutades nere vid vattnet och när vi närmade oss detta område såg vi filer 


Här avslutades marschen och vi promenerade sedan in i staden för att få i oss lite lunch



Älskar skylten "Fight like a girl"


En tiger såg vi också


En av cyklarna utanför vår lunchrestaurang

Sedan jag påbörjade detta inlägget har mycket hänt. Den här senaste veckan har verkligen varit en "nu-kan-det-inte-bli-värre-jo-det-kunde-det-visst-vecka". Det har även lett till än fler protester och marscher runtom i landet. Jag önskar SÅ att det inte skulle behövas. Samtidigt är jag glad över att se att så många förenas och försöker kämpa för ett bättre samhälle. Nu hoppas jag bara att det ska räcka. Om inte till allt så åtminstone en bit. Men det känns dystert. Det ska jag erkänna. Varenda dag funderar jag tusen gånger över vart världen är på väg...?!?

6 kommentarer:

  1. Ja vilken dag! OCH vilken ANDA det var, och ÄR!!
    Jag är så glad att jag for in till DC. Tror inte 500,000 räcker här. jag har hört att det var närmare miljonen. MEN ingen vet riktigt. Tyvärr.
    Packat var det, så packat att man sa att det var proppat från The Capital och ner till Vita Huset. Hela mallen var knökfull och flera kvarter upp från the mall. Själv har jag aldrig sett sådan folkmängd nånsin. Aldrig förr. Men jag har heller aldrig sett så många vänliga människor på en och samma plats. Detta inkluderar alla poliser. WOW, vilken dag. Tyvärr togs inget flygfoto eftersom det var SÅ dimmigt och grått. Fasiken också.
    Tycker det är så coolt att Ella hängde med. Jag tog en Uber hem, haha. Orkade inte ta mig ner i tunnelbanan för trängseln in till stan var nog det värsta i trängsel jag sett. DOCK, lika fin stämning i leden på tunnelbanan också-
    Nu Anna får vi fortsätta att kämpa järnet. Nya marscher tar form hela tiden. OCH folk är så aktiva. Min svägerska var i DC på marsh i söndags då hon som lärare protesterade mot nya utbildningsministern. Det som sker nu i regeringen är ju helt nytt, och så skrämmande. Så oamerikanskt.
    Power till oss alla. Kraft.
    Stora kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag kan tänka mig att det måste varit helt enormt i just DC!! Fast hade vi bott där hade jag nog inte tagit med mig E. Hon tyckte det var tillräckligt mycket folk i San Diego... Och därmed en del väntan.
      Jag tog också Uber. Både dit och hem.
      Och ja, nu måste vi fortsätta kämpa. På de vis vi kan. Men det känns tungt måste jag erkänna. Eftersom jag tycker det känns som om de gör precis som de vill i kongress o senat....
      Kram!!

      Radera
  2. Det var en härlig dag. Kraften och kärleken som kändes den dan kan man leva länge på tycker jag!
    Du och Ella var jättefina i era rosa mössor! Jag håller på att försöka sticka en nu (fast det går väldigt långsamt för det är mycket annat om dagarna) - tänkte att den kanske kan behövas!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var helt fantastiskt! Vilken rörelse!
      Hoppas det går bra tt sticka din mössa. Man får ta lite i taget. Precis som vi försöker i det här samhället nu. Små steg är också steg...
      Hoppas vi kan sees snart!
      Kramar!

      Radera
  3. Kul att se alla bilder. håller med, jag trodde att botten var nådd men det är långt kvar. Påminner mej om ett jobb jag hade som var extremt på många sätt. Vi sa att nu kan det iallafall inte bli värre men det kunde det alltid, så då började vi säga things can only get shitter istället :) det säger vi fortfarande till varandra, jag och en gammal kollega. Man får vara beredd och kunna skratta lite i eländet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nej tyvärr känns det som om botten inte är nådd än. Mycket mer kan förstöras och tillintetgöras. TYVÄRR! Det gör mig oroad och rädd och stressad. Allt detta som verkar styra mot att man vill minska demokratiska rättigheter och styra om makten till enbart Vita Huset... Att inkräkta på pressen och pressfriheten. Att försöka styra sociala medier eller kolla folk via dem. Att man gör allt för att exkludera så många personer bara för att de inte följer "de egna idealen". Läskigt!!!!

      Radera