fredag 30 januari 2015

Utflykt till Julian

Förra söndagen gjorde vi en liten utflykt till den lilla orten Julian som ligger en bit nordost från oss. Detta är ett ställe vi har hört talas om flera gånger och som olika personer rekommenderat som resmål. Främst under vintern. Varför? Jo, för här KAN det ibland snöa!

Första gången jag hörde talas om Julian var då jag var på DMV (ung. trafikverket) i december för att skriva teoriprovet här så jag skulle kunna få ett kaliforniskt körkort. Den unga killen (för övrigt iklädd mössa) som rättade mitt test småpratade lite med mig om skillnaden i väder här och i New York. Vi kom in på snö och vinterväglag såklart. Och ja, han nämnde då Julian och att om man saknade snö kunde man åka dit på vintern. Och framförallt skulle man åka dit för att äta deras "Amaaaaazing apple pie!". Senare fick M även höra att det varit "värsta trafiken" till Julian under julledigheten eftersom vi hade det ovanligt kyligt under de dagarna och det då faktiskt snöat där, så San Diego-borna körde till exotiska Julian för att känna på vintern. Vi kände oss just då rätt ointresserade av just snö och kyla men nu i helgen tyckte vi det kunde vara lite roligt att kolla in våra omgivningar lite mer så vi körde dit.

Vägen dit var ett litet äventyr det också. Ganska snart efter att vi lämnat San Diego bakom oss var vi ute i "Vilda Västern-land". Vi bor ju i den bergiga delen av San Diego och kör man österut fortsätter man in i, och upp bland bergen tills man till slut kommer till öknen på andra sidan. Här en bit ut från San Diego passerade vi samhällen som verkligen gav Vilda Västern-känsla. Särskilt i den lilla orten Ramona där husen längs huvudgatan nästan såg ut som kulisser. Och senare på de slingriga vägarna bland bergen kom sedan plötsligt en "Tumble Weed" farande (rullande, blåsande, hoppande) mot oss på vägen, vilket ytterligare förstärkte känslan av "wild wild west".

Väl framme i Julian var vi hungriga och det blev en klassisk amerikansk lunchMiner´s Diner. Inredningen var rätt rolig med många detaljer. Gamla skyltar, leksaker, tidningar, nummerplåtar från olika delstater, foton... Lillebror hade dock mycket spring i benen så vi fick turas om att sitta ner.

Efter lunchen gick vi ut på huvudgatan för att kolla in Julian. Men vi hade helt missbedömt temperaturen så vi frös som sjutton. Här uppe i bergen en bit inåt landet var det minsann riktigt kyligt jämfört med närmare kusten. Det blev alltså ingen långpromenad utan vi sprang in på lite olika ställen längs med huvudgatan.

Det första stället vi besökte var en affär som sålde allt möjligt. Juldekorationer, souvenirer, kläder, leksaker... Ganska rolig att gå runt och titta i. De hade dessutom en kamin innanför dörren där man kunde värma sig en stund.

Självklart gick vi in på Moms och köpte äppelpaj också. Ni vet den där "amaaaaazing pajen". Men i efterhand fick vi reda på att vi även borde köpt apple dumplings (hela äpplen i "degknyten") men det får bli nästa gång. Det fanns för övrigt hur många ställen som helst som gjorde och sålde just äppelpaj och att vi gick in på just Moms var egentligen en ren slump. Men Moms var tydligen en av de första ställen här i Julian som började sälja just äppelpaj.

Nästa ställe var en affär som sålde äppelcider, apple butter (ungefär som kryddat äppelmos), nötter, godis av olika slag samt sylter, marmelader och annat. Till vår stora förvåning sålde de en hel del lakrits. Bland annat bridgeblandning! Jag köpte en lakritsstång som var jättegod även om den inte var salt. Efter detta gick vi i rask takt tillbaka till bilen. Genomblåsta. Sedan körde vi hemåt, men vi tog vägen genom ett par State Parks (William Heise County Park, Cuyamaca State Park) och naturen här var helt fantastiskt vacker. Men det blir mer bilder från resan hem i ett senare inlägg. Här kommer lite bilder från själva Julian.

Storasyster med sin enorma Milk Shake på Miner´s Diner

Huvudgatan

Att det odlas äpplen i Julian rådde det ingen tvivel om inne i affärerna


Lakritsgodis!!

Moms, ett av de första ställena som började sälja hemgjorda äppelpajer

Pajer och annat gott

Apple dumplings (som vi vill testa nästa gång)


Äpplen är som sagt genomgående tema för de flesta affärer, caféer och restauranger här i Julian

På väg till vår bil såg vi även både fängelset och banken. Bra att ha nära till fängelset när man haffar bankrånare...

6 kommentarer:

  1. Vilken mysig stad i äkta vilda västern anda. Ser underbart ut. Just sådana små ställen med sin egna charm och karaktär älskar jag. Just att få upptäcka sådana här små ställen är en av sakerna som jag gillar då man flyttat till ett nytt ställe. Det finns så många nya guldkorn som dessa att upptäcka. De där apple dumplings ser verkligen super smarriga ut.
    Kul att ni också hittade godis och till och med lakrits (det kanske blir till att fara till Julian när ni är godissugna med tanke på att det kanske inte finns Sockerbit i San Diego?)
    Detta stället är lite som en liten liten ort som låg i Alabama dit folk valfärdade från omliggande stater för att det fanns en skidbacke där. Ibland då det blev lite snö och tillräckligt kallt körde de med snökanonerna och man kunde åka skidor vilket vi fick chansen att prova på. Det var en väldigt liten backe men ändå väldigt exotiskt att kunna säga att man åkt skidor utför i Alabama.
    Kram och trevlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Desiree,
      jamen visst är det precis så. Man hittar nya ställen och får uppleva nya saker. Sådant är alltid roligt då man är i områden man inte varit tidigare. Kul att ni kunde åka skidor i Alabama också! Det tror man ju inte. :-)
      Kram och ha en riktigt fin helg!

      Radera
  2. Detta måste barnen ha tyckt var superspännande, ja storasyster kanske mer, som hämtat ur en film! De får verkligen vara med om mycket olika miljöer och kulturer.

    SvaraRadera
  3. Ja hon ÄLSKADE det Steel City Anna! Hon satt i bilen och upprepade att hon tyckte det var fantastiskt kul att få se "vilda västern" och hon tyckte även att själva Julian var roligt att se även om jag tror att själva upplevelsen av naturen och den annorlunda miljön var det som hon verkligen tyckte var spännande, nytt och roligt.
    :-)

    SvaraRadera
  4. Vilken härlig utflykt ni verkar ha haft! Jag blev lite nyfiken på varför ni var tvungna att skaffa nya körkort vid flytten? Gäller en delstats körkort endast inom den egna delstaten? Vad gäller om man kör över delstatsgränser i så fall (tex på semester)? Eller är det lag på att bofasta måste ha körkort utfärdat av den egna delstaten? Har man nåt "tillgodo" för att man redan har ett körkort eller måste man göra allt på nytt? Mvh Nessan (som hoppat med från den tidigare bloggen som jag följt sedan E föddes)

    SvaraRadera
  5. Nessan,
    Ja det var en jättefin utflykt. Vad gäller körkort här så måste man ha körkort utfärdat av den delstat där man bor (är skriven). Om man semestrar i andra delstater behöver man givetvis inte byta men som sagt, om man flyttar måste man få ett utfärdat i den delstat där man är resident. Man behöver inte "köra upp" på nytt, men ta teoriprovet. Vilket är ganska logiskt egentligen eftersom olika delstater kan ha lite olika trafikregler. Det hela gick dock rätt fort. Vi bokade tid på DMV för teoriprov och efter avklarat (godkänt) prov tog det ca 10-14 dagar innan körkortet kom på posten. :-) Man tar då även om fotot till nya körkortet.
    Kul också att du vill följa med hit till nya bloggen!
    Kram!

    SvaraRadera