fredag 7 augusti 2015

Konsten att få pussa en katt


Lillebror är mer än galet förtjust i våra katter. Helst vill han vara nära nära. Klappa. Gosa. Pussa


Ibland lyckas han med det. Iallafall med Tazo. Lipton är inte lika tolerant och skuttar oftast iväg fortare än kvickt så fort Lillebror närmar sig


Höjden av lycka är såklart när man kommer såpass nära (och katten ligger kvar!) att man kan pussa den


PUSS!

17 kommentarer:

  1. Så sött. Husdjur är underbart att ha. Jag har även läst inlägget nedan och nog får båda barnen ett riktigt fint sommarlov låter det som. Ella har ju gjort fantastiska framsteg då det gäller simmningen. Mycket imponerad. Som du säger så vet man inte hur framtiden blir och det är det mysigt att ni har fått en fin sommar ihop du,Ella och Lillebror. Ni har fått göra roliga saker tillsammans. Naturligtvis håller jag tummarna för att du ska få jobb framöver och då blir det helt andra sommar med andra aktiviteter. Fortsätt njuta av sommaren.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja nu skulle jag inte kunna tänka mig att vara utan våra katter. De är verkligen en del av vår familj.
      Tack också för din fina kommentar om mitt inlägg nedan.
      Kram och ha en riktigt fin helg!

      Radera
  2. Awww! Barn och djur är en bra kombination. Jag trodde våra tonåringar skulle tröttna på våra katter snabbt, men de älskar dem och är med dem hela tiden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fantastiskt att se hur barn interagerar med djur. Oavsett ålder!
      Och era katter är ju hur mysiga som helst.
      Kram!

      Radera
  3. Jag skrattar fortfarande åt Tazos ansiktsuttryck - och underbart för Oscar att ha en katt att gosa med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha japp han är helt klart inte heeeelt övertygad om ömhetsbetygelserna men heller inte avig. lite mer som, ok det är ju helt ok men vi får se vart det barkar...!
      :-)

      Radera
  4. Åh vilken snäll och fin kisse. Och Lillebror ser ganska ömsint ut och katten ganska avslappnad och en liten aning skeptisk :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja han är himla lätt Tazo. Hans storebror Lipton är lite mer high maintenance... :-) Och gillar inte barn så mycket direkt.
      Men din fina kattgumma är ju hur mysig som helst även om jag kan tänka mig att hon inte heller riktigt är sådär stormförtjust i barn kanske?
      Kram!

      Radera
    2. Hon gillar inte nya bekantskaper (inte katter heller) så värst och gömmer sej på de mest finurliga ställen. Men långsamt så vänjer hon sej. Tror det är väldigt bra att barn tidigt är nära djur och får respekt och kärlek för dem och tillbaka.

      Radera
  5. Å, vännen!! Blir tårögd av dina fina ord och jag längtar efter att ses!!! Ni saknas här. Jag var i NYC på konferens och tänkte att nu skulle vi ha setts!
    Njuter av härliga bilder från San Diego och förstår känslan av "evig sommar"...men det ser onekligen underbart ut. Fint att vi kan följa varandra så här <3

    Stor kram, miss you!!!! xo

    SvaraRadera
    Svar
    1. Charlie-Lotta! Gulliga du! Ja jag saknar dig och det känns så sorgligt att vi inte hann träffas fler gånger innan vi flyttade från NYC. Men hoppas ni kommer hitåt ngngång i framtiden. Ny Roadtrip kanske!? :-)
      Kramar!!!

      Radera
  6. Åh här valde Zelda (vår katt) att stanna hos mormor när hon hade henne då vi var på Kreta i våras. Hon är ute konstant när bi är där o hälsar på o kommer in så fort vi åkt. Saknar katt i hemmet, det är så mysigt o jag tror verkligen på att det är bra för barn att växa upp med djur. N var mjuk mot henne men blev alltid så glad när han såg henne o tjoade så högt (han har röstresurser min son 😄). Nu njuter Zelda lugnet hos mormor i värmlandsskogarna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår verkligen att ni saknar er katt men visst är det fint att hon kan vara ute nu. Och jag tror som du att det är jätttebra för barn att växa upp i närheten av djur. Det är så speciella relationer de har med varandra ofta. Och man kan lära sig mycket om respekt för djur av sina egna husdjur.
      :-)

      Radera
  7. Så gulligt och Tazo ser ut som "Mamma kom och hjälp mig vad äckligt måste han.." Jag kan aldrig glömma när storasyster var liten och hon hälsade genom panna mot panna . Buffa med huvudet :)

    Kram
    /Susanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja Tazo är väl sådär måttligt road av goset, men han är å andra sidan inte så "avig" till det heller. Han tolererar det mesta och är ok med det. Ibland (inte så ofta dock) söker han själv upp Lillebror och "buffar" på hans panna också, Precis så som Storasyster gjorde med katterna när hon var liten. :-)
      Kram!

      Radera
  8. Vilka otroligt gulliga bilder, Saltis!
    Tillbaka i USA igen nu för mig. Kul att vara tillbaka på din blogg och se alla fina bilder du tagit. Ska läsa tillbaka nu bland dina inlägg.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika!
      Jag vet nu att du har så mycket annat att tänka på. Jag tänker mycket på dig och hoppas att det inte känns alltför sorgligt.
      Tusen Kramar!

      Radera