Visar inlägg med etikett present. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett present. Visa alla inlägg

tisdag 7 februari 2017

Ett år äldre

Ja, ytterligare en  sak som hänt och som får kategoriseras som något roligt och positivt är att jag fyllde år nyligen. Dagarna innan Lill-Kusinen kom till världen så blev jag ett år äldre. I år fyllde jag på en lördag vilket såklart känns lyxigt. Och jag blev väckt med skönsång, presenter och gratulationskort. Lillebror var mäkta lycklig över att det återigen var en "Fölsedaaa" och för hans del verkar det ännu inte spela någon större roll vem som egentligen fyller år. Det är lika kul oavsett. Jaja, nästa gång är det hans tur och jag hissar att efter det lär han ha fått smak för det där med en egen födelsedag, och att det smäller lite högre än andras...

Det blev en riktigt fin födelsedag. Storasyster och M fixade French Toast till frukost. Och efter en lugn morgon drog vi till stranden eftersom det äntligen var lite varmare väder igen efter vår relativt kyliga och regniga period. Eftersom klockan var närmare lunchtid blev det ett stopp på In-and-Out så vi tog med oss burgare och shakes som vi kunde mumsa på när vi kom till stranden. Strandlunch är inte helt fel.

Direkt efter morgongratulationerna i sängen


French Toast till frukost!


De här två alltså...

Strandlunch från "In-and-Out Burger" (en hamburgerkedja som inte finns på östkusten, men som vi numera gillar mycket)


Både Storasyster och Lillebror gillar Cheeseburgare och shake


Januari i södra Kalifornien - något jag verkligen lärt mig uppskatta och älska!


Norrut 


Vi satt intill livvaktstornet


Sedan gick jag och Storasyster en promenad längs med vattnet. Hon var modig nog att springa ut i en bit i vågorna. Kallt var omdömet, men inte för kallt för att gå och hoppa i strandkanten.


Min Älsklkingstjej och jag


Söderut


Senare gick Lillebror, Storasyster och M ner till ett vattendrag på stranden. Själv fick jag en skön stund i solen med mitt skissblock.



Fem smutsiga små fingrar, på en smutsig liten hand....

...och tår...

Väl hemma igen var det dags att inviga en av mina födelsedagspresenter. 
Jag fick nämligen en Sous Vide! Något M gått och funderat på länge. Sedan slog han till. Och ja vad ska jag säga??? Detta är ett helt fantastiskt redskap i köket! Lite av ett magiskt trollspö faktiskt. Födelsedagsmiddagen blev godare än godast, och under den senaste veckan har vi även testat att tillaga både torsk och lax med den vilket också blivit helt otroooooligt gott!


På tal om presenter så fick jag otroligt fina presenter som jag blev både överraskad och väldigt glad över. Framförallt eftersom jag inte alls förväntat mig några stora saker eftersom vi ofta inte ger varandra så mycket på födelsedagar och jul. Att de dessutom var lite annorlunda och kändes väldigt personliga samt inte alls var något jag kunnat drömma om gjorde det ännu roligare att få. Positiva överraskningar är alltid härligt.

Som sagt, den här nya kökskärleken fick jag ju - Sous Vide


Och eftersom vi är en familj med "naturvetenskap som gemensamt intresse" så blev jag extra glad och glatt överraskad av denna present. Jag kan nu få veta var mina förfäder kom ifrån. Hur de vandrat och ja, hur jag hänger ihop med dem helt enkelt. Ett enkelt DNA-test och sedan killevippen, så kan jag få ta del av min historia.


Av Storasyster fick jag det här otroligt fina "Pop-Up-kortet" som hon gjort helt själv.


Och med det kortet kom detta presentkort. En hel dag tillsammans med min Älsklingstjej där vi kan göra något tillsammans som jag själv får välja.


Och så detta! 
SÅ Fantastiskt ROLIGT! Jag har inte sett U2 sedan deras konsert i Globen sommaren -92! Vilket jag just nu inser är, Herregud... 25 (!!!) år sedan!
Att M gjort kortet själv var ytterligare en bonus. Så Roligt och Kreativt!
TUSEN TACK ÄLSKLING!
Maj. Can't wait....!


Så ja, en smått fantastisk födelsedag fick jag i år. Och jag hoppas nu att detta året blir bra trots allt som händer här och runtomkring i världen. Näste födelsedagsbarn som står på tur är ju Lillebror. Om lite mindre än en månad. Då slår han till och blir tre. Jag kan knappt fatta det. Så snabbt det ändå gått. 

söndag 8 maj 2016

Mother's Day

Idag var det Mother's Day här i USA. Jag vet, i Sverige är det inte Mors Dag förrän om ett par veckor men här är det alltså i början av maj. Vi hade inga stora planer. Egentligen har vi aldrig firat särskilt stort utan mest lite småspontant. Men självklart hade Storasyster gjort en fin present till mig. Det gör de alltid i skolan och på dagis här. Och jag blev riktigt rörd. Hon hade skrivit en dikt till mig och skrivit ut den på fint papper. Till det fick jag även kuponger på allehanda saker hon ska göra om jag löser in dem hos henne senare.  Vi hade bestämt att köpa kaffe och bagels och ta oss till någon park för en skön frukost. Så blev det också. Alldeles lagom tycker jag själv. Här är det annars väldigt vanligt att alla restauranger är mer eller mindre uppbokade av familjer som går ut och äter denna dag. Men med en 2-åring som har en triljon myror i hela kroppen var restaurang en av de sista ställena jag ville fira Mors Dag.

Vi fick en riktigt bra förmiddag ihop. Just när vi körde in till parken såg vi en brandbil parkerad en liten bit bort. Lillebror som tycker mycket om brandbilar ville gärna titta närmare på den. Till hans stora lycka fick han klättra upp i sätet på den. Så spännande, men även lite läskigt tror jag han tyckte att det var. Själv pratade jag med den mycket pratglada brandkvinnan som låtit Lillebror ta sig in i bilen. Efter det blev det kaffe och bagels och sedan lek i lekparken. Sedan åkte vi hem och på eftermiddagen skjutsade M Storasyster till hennes dansträning. Han tog med sig Lillebror också så jag fick två timmar ensam hemma vilket var den bästa Mors Dag-presenten jag kunde tänka mig.


Lillebror kollar in brandbilen


Sedan inspekterades det egna åket...


Frukostbaglar


Älskar utsikten från denna parken


Jag och mina solstrålar


Storasyster gillar att klättra i träd nuförtiden


Storasyster fina fina dikt till (och om) mig. Jag kan erkänna att jag blev tårögd när jag läste den 


Och så häftet med kuponger


Första kupongen gälöde städning av rummet. De andra var andra hushållssysslor som att bl a laga mat, diska och tvätta


Nu är det ny vecka igen. Tiden rusar iväg. Helg, vardag, helg, vardag.... Jag kan knappt fatta hur fort det går. Endast ungefär en och en halv månad kvar av detta skolåret. Sedan är det sommarlov igen för Storasyster och till hösten börjar hon tredje klass vilket känns helt galet! Men en sak i taget nu.

onsdag 4 maj 2016

Teacher Appreciation Week

Egenodlade tomatplantor blev det till Storasysters fröken i present. Just nu pågår "Teacher Appreciation Week" här i skolorna i USA. Alltid första veckan i maj. Runtom i skolor och på dagis (pre-schools) visar familjer och barn sin uppskattning för sina lärares viktiga och ofta rätt hårda jobb. Fint tycker jag. Även om man som förälder lätt kan glömma och kanske till och med svära (ingen nämnd...) över att man inte tänkt och planerat i förväg när man plötsligt kommer ihåg det sent på söndagkvällen. Men i vårt fall löste det sig väldigt bra. Storasyster hade sått flera tomatfrön tidigare i vår och de små skira skotten hade just börjat titta fram. En utmärkt present tyckte vi och en kruka diskades, ett litet "kort" skrevs och sist en fin "namnskylt" som stacks ned i jorden med namnet på växten skrivet med vit krita. Dessutom en mer personlig present än en bukett blommor som vi först tänkt men som den icke nämnda föräldern glömde inhandla. Förhoppningsvis kan Storasysters lärare plantera ut de här små i sin trädgård om ett tag och kanske till och med få njuta av egna tomater senare i sommar.

Man kan säga vad man vill om sådan här saker som är förbestämda och liksom som kan upplevas som tvång av vissa. Men jag tycker ändå det är bra. Att belysa hur viktig lärarnas yrkesroll är. De som jobbar med och för våra barn. Att man som förälder då ger de något lite extra tycker jag faktiskt är fint. Sedan kan man självklart visa uppskattning ändå. Och på annat vis. Men just detta att det är något som är mer allmänt tror jag ändå gör att fler föräldrar och familjer verkligen kommer ihåg och faktiskt hänger på och gör det. Om det sedan innebär egenodlade tomater, ett litet kort, en chokladask, en bok till klassrummet eller att man bara stannar en stund extra vid hämtning för att säga några uppskattande ord spelar mindre roll. Bara ATT man faktiskt GÖR det är viktigt. Tycker jag. Alla behöver vi någongång känna att det vi gör är viktigt. Och uppskattat.

söndag 6 december 2015

Blixtvisit i bilder

Finaste H kom på blixtvisit och med sig hade han en hel kappsäck full med presenter, bl a en Pixikalender till Storasyster som blev jätteglad.


Och leksaker till Lillebror...


...som H själv och Storasyster lekte en del med innan...


...vi åkte ner till Old Town för att äta lunch - mexikanskt såklart!


Där besökte vi även den gamla skolan från mitten av 1800-talet


Kollar in spelen - inget Minecraft på den tiden inte.




Sedan fortsatte vi förbi den här Mexiko-dekorerade granen


Inne i Old Town kan man se personer klädda i 1800-talkläder. De här tre damerna tycker jag påminde mig om Tant Brun Tant Grön och Tant Gredelin


Trädklättring


Och så flyger vi lite


En hel del spring i benen även hos Storasyster



Fast de här två tog det lite lugnare


I eftermiddagssolen promenerade vi sedan mot våra parkerade bilar. Nu var det dags att ta sig till Balboa Park innan "The Craziness" skulle bli alltför galet, dvs December Nights i Balboa Park där Svenska Skolan skulle stå i vår Fiskdamm för att få besökare att fiska. Mer om det kommer i ett senare inlägg.

fredag 13 mars 2015

Häxbesök

Jag gästbloggar här. Nu vill jag berätta om när Knapp-o-Ella kom hit. Hon är en häxa. Vi väntade länge för att hon skulle komma till oss. Jag visste att hon föddes på Åland. Jag vet att hon föddes från en knapp. Hon har jättemånga knappar i håret. När hon äntligen kom blev jag jätteglad! Jag frågade henne varför det tagit så lång tid och hon svarade att hon varit i Las Vegas och tittade på de kända statyerna. Hon tyckte bäst om Frihetsgudinnan.

När hon kom så var hon trött för att hon hade flygit så långt. Men hon ville ändå se sej runt. Hon var mest nyfiken på poolen. Hon satt och vilade sej i solstolen. Knapp-o-Ella har också en hink, i hinken har hon en höna, och hönan har lagt tre ägg.

Ella

Här bor Knapp-O-Ella nu. Hon flyger intill Storasysters loftsäng med utsikt ut genom fönstret


När hon kom hit ville hon först ta sig en flygtur och titta på omgivningarna.


Palmerna var riktigt fina tyckte hon



Och poolen såklart. DEN var spännande!


Den flög hon fram och tillbaka över. Flera gånger.

Till slut var hon tvungen att vila lite i en av solstolarna


På väg tillbaka till Storasysters rum passerade hon även fontänen 


Även den tyckte hon om och hon stannade till en liten stund här också för att se och lyssna på det porlande vattnet.


Men sedan flög hon tillbaka till sitt nya hem

STORT STORT TACK till Pettas för den fantastiska Knapp-o-Ella! och även Tack till Olgakatt för att ha utfordrat vår lilla söta häxa på vägen hit från Åland. Vi är alla så tacksamma och glada över att hon ville flyga hit till oss i San Diego.