lördag 3 oktober 2015

Mardrömsrutin

Så har det hänt. IGEN! I-G-E-N. Det där lilla ordet. Fyra bokstäver långt. Eller kort. IGEN. Och jag känner en stor sorg, ilska, frustration. Hur kan man låta det ske? Igen? Jag kan för mitt liv inte förstå. Varför är detta land så VAPENTÖRSTANDE? Så VAPENÄLSKANDE? Varför????

Jag fick reda på de hemska nyheterna när jag var och hämtade Storasyster i skolan under gårdagen. Först vill man liksom inte tro det man hör. Att det är sant. Men det var det. Och jag tänkte att för bara ett litet tag sedan stängdes tio high schools här på grund av lockdown. För att de hotats. Som tur var realiserades inte hoten den gången. Men nu alltså. En bit norrut härifrån. Roseburg. Södra Oregon. Oregon är den delstat norrut som gränsar till Kalifornien. Som jag har förstått miste 10 personer livet. Och flera skadades. Så JÄVLA ONÖDIGT! Så hemskt! Så sorgligt! Så Fruktansvärt! Man kan inte förstå. Det går bara inte. Känner sådan ILSKA över att detta har blivit vad President Obama tidigare idag i sitt tal, kallade för "rutin". RUTIN! Vadå rutin?! Hur ända in i helvete kan masskjutningar få lov att bli rutin?!?! Hur kan så starka och inflytelserika grupper i detta landet ha sådan fanatisk kärlek till vapen att man tycker att det är okej att masskjutningar som dessa blir rutin?!? Hur fungerar man då? Hur tänker man? Hur rättfärdigar man att så många oskyldiga mister livet i sådana här vansinnesdåd. bara för sin tro på rätten och friheten att själv kunna få döda ("bara i försvar såklart, alltid bara i försvar....") någon man tycker känns hotfull?


"Somehow this has become routine," said the president. "We become numb to this."
"The reporting is routine. My response here at this podium ends up being routine," said the president, making his 15th statement on a mass shooting since taking office in 2009.
"And what's become routine, of course, is the response of those who oppose any kind of common sense gun legislation."
"This is a political choice we make," Obama said. "This is not something I can do myself. I have to have a Congress and state legislatures and governors who are willing to work with me on this."
"It cannot be this easy for somebody who wants to inflict harm on other people to get his or her hands on a gun."
Jag vet att det är många faktorer som spelar in. Inte enbart vapenlagarna. Eller snarare frånvaron av vapenlagar kanske man borde säga. En reglering av vapenlagarna här är inte allt som krävs för att samhället ska försöka kunna komma från de här fruktansvärda, tragiska händelserna. Men det är en början. Och en mycket bra sådan. Jag inser att man inte kan skydda sig helt. Det går inte. Vissa personer kan alltid få tag på vapen på kriminella vägar. Men jag tror ändå på att göra det så svårt som möjligt för personer att få tag på och att inneha vapen och ammunition. Se bara på de masskjutningar vi haft i Sverige. Om man söker på "svenska massmördare" på Wikipedia kommer det upp endast 6 namn. Vilket kan jämföras med siffrorna här i USA där man sedan den fruktansvärda tragedin i Sandy Hook, Connecticut 2012 har haft 74 (!) skolskjutningar. Sjuttiofyra!!!! På ca 3 år! 

I Sverige alltså 6 massmord. Inte en enda skolskjutning. Sedan slutet av 1800-talet. Två av de svenska massmördarna utförde sina gärningar 1886 (morden i Glimminge) respektive 1900 (massmordet på ångaren Prins Carl), ytterligare två utförde sina brott 1932 (von Sydowska morden) respektive 1952 (Hurvamorden). De i "modern tid" (vilka också är de massmord jag själv minns) är då Mattias Flink sköt 7 personer i Dalarna i juni 1994 och senare samma år när Tommy Zethraeus skött 4 personer på Sturecompagniet i Stockholm, de s.k. Stureplansmorden. Ytterligare ett massmord jag minns var då finländaren Juha Valjakkala avrättade alla utom ena sonen i en familj i Åmsele 1988 (de s.k Åmselemorden). Och självklart minns vi alla också då Breivik utförde sitt fruktansvärda terrordåd på Utöja (samt i Oslo) i Norge sommaren 2011, då 77 personer dödades. 33 av dem var under 18 år. Siffror som man bara inte klarar av att förstå. Alls.


Dessa är alla fruktansvärda dåd, men jag tror att vi skulle ha sett ännu fler liknande tragedier om vi inte haft så kontrollerade vapenlagar som vi ändå har i Skandinavien. Att ha begränsad tillgång till vapen tror jag är en av de viktigaste faktorerna i ett samhälle för att försöka skydda sig så gott man kan mot sådana här tragedier.

Så nej nej nej! Jag vill inte att massmord ska vara något som händer rutinmässigt. Vill INTE! Ändå är det så. Här. Och ja, jag känner en sådan maktlöshet. Inför folks obotliga dumhet! Över folks tilltro till vapen. Som något gott. Fast det egentligen är ont. Jag håller med Obama. "It cannot be this easy for somebody who wants to inflict harm on other people to get his or her hands on a gun." Frågan är bara hur man ska den vapenälskande massan att förstå. Och ge dem både insikten och modet att släppa avtryckaren.

18 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med! Hur är det möjligt att det kan finnas så många människor i USA med vapenlobbyns åsikter att all vettig lagstiftning blockeras? Fullkomligt obegripligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är helt oförståeligt tycker jag. Att man kan ha sådan makt över politiken och över de beslut som fattas politiskt. För nu verkar ändå majoriteten av de "vanliga" vara för hårdare vapenregler, men lobbygrupperna och organisationerna som är mot mer reglerad vapenregler är ju så ofantligt mäktiga här.

      Radera
  2. Det är så otroligt sjukt! Jag vill bara göra nåt, men vad?!?! Vad KAN man göra??? Inte bara skolskjutningar. Tänk på alla barn som också blir skjutna av misstag för att idiotvuxna inte lägger undan vapnen i säkerhet! Tydligen har det skett 292 masskjutningar bara i år i USA....Jag vet nu inte vad som räknas till detta utan jag antar att det är skjutningar av 2 eller fler personer vid samma tillfälle (säkert är självmord med anhöriga medräknat också). Jag känner mig så maktlös.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det finns knappt något man KAN göra känns det som och det är väl det som är ett av problemen. Och visst handlar det inte enbart om skolskjutningar. Utan som du säger alla som skjuts av "misstag", men även gängrelaterade dödsskjutningar tycker jag är otäckt. Det är helt horribla siffror när man kollar närmare och det går bara inte att fatta vidden tycker jag.

      Radera
  3. Ja, det är en konstig och hemsk värld vi lever i.

    Jag har faktiskt sett i statistik på Colorado att FLER människor gick ut och köpte vapen efter bioskjutningen i Aurora. Men sen ändrades ju faktiskt lagarna - i Colorado (och till vissa delar av statens stora missnöje). I Wyoming däremot har de studerande rätten till "open carry" på universitetsområdet - där har jag vänner som undervisar. Kan du tänka dig kaoset och slakten som skulle bli om det kom till en skjutning och sen skjöt kanske fem upprörda 19/20-åringar tillbaka...i klassrummet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt GALET Annika! Att FLER köpte vapen efter jaskjutningen i Aurora! Jag fattar inte. Att folk tror att mer vapen är en vettig lösning. Att RÄDDA personer i panik skulle börja skjuta i försvar skulle bara åsamka mer skada helt klart. Men det verkar inte vara ngt folk begriper.

      Radera
  4. An sa lange en president med nat vettigt att saga, aven dar kan det bli varre! Man reagerar val sa att finns det sa manga som har vapen redan sa tanker man att man ska kunna forsvara sej iallafall, sa blir det mer vapen och fler som dor, en ond cirkel, kanske redan for sent att stoppa? Det ar hemskt tragiskt det som hant. En fraga som kommer lite i skymundan ar varfor det ar sa gott om man som vill morda?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag blev själv väldigt påverkad av Obamas tal. Man ser och hör verkligen hur tagen han är men samtidigt hur bakbunden han känner sig eftersom han, som han säger, inte kan ändra några lagar utan stöd av kongressen.
      och visst kan man undra varför så många unga män här tar till vapen och skjuter oskyldiga. Något man såklart också skulle behöva försöka stävja. Ha bättre koll på olika signaler, försöka stötta de som har mentala störningar som depressioner, psykisk sjukdom eller annat. Men som Obama också nämner så finns dessa faktorer även i andra länder än i USA men där har man strängare vapenlagar och även mycket färre masskjutningar vilket ändå talar rätt tydligt tycker jag. Att just tillgången till vapen är en nyckelfaktor i detta.

      Radera
  5. Jag håller ju med dig till 100%. Precis så borde ju ske, något åt vapentillgången, vapenlagarna osv osv.
    Tyvärr är det ju så sant det Obama sa, det här har blivit rutin och något folk på nåt sätt räknar med att "hör till", det är sjukt. Jag ska ärligt säga att bland mina kompisar här såg jag inte såå många upprörande inlägg på FB t.ex. Ytterst fåtal skrev nåt som stämmer med mina åsikter men de flesta skrev ingenting utan hade sina vanliga familjeinlägg och vardagsliv. De få som skrev beklagade hur ledsamt det är med de spillda liven eller hade fokus på de hjältar som fanns. Det blir ju mycket så, fokus på de heroiska insatser som vissa gjorde och så ska det ju också vara. Men jag skille vilja se mer fokus på varför vi inte gör något att stoppa detta övht sker.
    Men i andan att tyvärr så här är det, inget vi kan göra åt (typ så) verkar många känna nuförtiden. Precis som Obama sa. Det har blivit rutin.
    Apropå den här fobin och rädslan något ska hända, om det är nåt folk har skäl att oroa sig för så är det inte pedofiler (men den rädslan är ju extremt stark), det som är den verkliga riskfaktorn är faktiskt att skicka ditt barn till skolan, gå till "mallen" osv.
    Då hände detta i "vår" delstat, även om det var i en stad en bra bit söder om oss men likväl, på hemmaplan. Så jag hade i mina kretsar förväntat mig massor med uppror och nu måste det bli ett stopp. Men icke.
    Förra året hade vi en här i Portlandområdet masskjutning på en skola, men då dog "bara" en eller två, så jag antar att tekniskt räknas det inte ens som en masskjutning, och såna här "små" grejer som lockdown pga hot som hos er nyligen eller en skjutning där en dör. Ja, den sortens händelser blir ju bara notiser i en tidning och jag har ingen aning om hur många sådana "små" incidenter som inträffar runt om i landet varje år. Apropå det här med normaliserandet.

    Jag har kanske tappat hoppet jag med, om ingenting hände efter CT skjutningen där 20 (eller hur många det nu var) små barn dog. Det som träffar oss människor allra hårdast i hjärtat är just barn. Ja, då kommer det aldrig att hända kände jag och lite så blev det ju. Jag tror amerikanerna, trots alla dessa konstanta dåd, faktiskt inte har viljan, energin eller orken att på allvar ta tag i det här. Det är en laddad fråga och många många är inte beredda att göra nånting alls åt vapenfrågan i betydelsen mer/andra/ändringar i vapenlagarna. Nä, jag känner lite som Obama. Det här har blivit rutin och om någon månad har vi 10 nya döda, på nån annan skola, kyrka eller biograf. Krasst men sant. Det har blivit accepterat som en del av de risker som vi måste förlika oss med, som hör tll. Det gör mig illamående att det är så, men det här landet är inte ens nära att börja kunna på allvar ens diskutera vapenfrågor och än mindre aktivt faktiskt göra drastiska vapenförändringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt fått lite samma känsla Anne. Att många amerikaner inte riktigt villl diskutera detta eftersom det verkar vara en het potatis. Konstigt tycker jag ändå eftersom jag tror att alla i stort sett är skakade av dessa dåd. Men visst, det "rutinmässiga" i det hela gör kanske att folk avtrubbas också. Täcker som du beskriver att det här är en risk precis på samma vis som man vet att rökning ökar risken för cancer och att det dör en massa folk i biltrafiken varje år men ändå kör man ju bil. Skillnaden är tycker jag att det här är sååååå mycket värre tycker jag eftersom det handlar om enorma trauman. och att det är ännu mer "onödigt" än en bilolycka. Olyckor kommer vi aldrig att kunna skydda oss emot eftersom de faktiskt handlar om slumpen till stor del. Ofta blandat med mänskliga faktorn men inte alltid. Dock att med berått mod planera och genomföra sådana här fruktansvärda handlingar är något som man verkligen skulle behöva lägga ner kraft och energi på att förhindra. Tycker jag, Men folk måste verkligen försöka att skapa en stark opinion och jag tror att många känner sig maktlösa. Vilket inte är konstigt eftersom det kommer upp gång på gång men inget händer.

      Radera
  6. Jag tror det är för sent också, det sägs finnas nästan 300 miljoner vapen i landet, det är i princip lika mycket vapen som medborgare. Även om man här och nu skulle drastiskt skärpa tillgången i form av vapenkontroller, så finns det så mycket vapen "out there" och jag tror inte ett dugg på de naiva (?) förslagen om att folk skulle lämna in sina olagliga vapen om de fick straffrihet göra det under en begränsad tid. Inte en chans, det skulle inte hända

    Det verkar liksom inte finnas kompromisser eller ens en vilja att försöka göra något åt vapenfrågorna. Men nåt måste ju göras, så går det inte fortsättera. Jag tror man skulle ha chans att förena folkets olika åsikter och de olika politiska lägren om man istället helt fokuserar på den mentala biten. Jag kan inte se hur demokraterna och republikaner och folkets olika åsikter inte alla kan enas och stå bakom att förutom vapentillgången som vi alltså inte alls kan enas om, så kan vi enas om att det är psykisk sjukdom som gärningsmännen har, hur ska vi komma åt alla dessa unga män (för det är ju män) med mental sjukdom som riskerar göra dessa hemskheter. Vad är det som gör vi har så många unga män med mental sjukdom som leds att göra de här dåden. Vad kan vi göra åt det.
    Ja, jag tycker som sagt vapentillgången är a och o, där man BORDE jobba. Men det går ju inte, den dörren är stängdmen nåt måste man göra (INGENTING görs ju nu och har inte gjorts de senaste decennierna, ytterst marginellet iaf) och då tycker jag en vettig åtgärd som borde ge resultat är att drastiskt och med stora ekonomiska anslag satsa på psykisk ohälsa, angripa problemet den biten, från det hållet istället och hitta vägar fånga upp, ekonomiskt hjälpa och helt enkelt gå all in för den mentala ohälsan. Konkret vet jag inte, har inga detaljerade förslag. Men om man nu inte är beredd att göra något åt vapenfrågan, vilket man ju inte är. Istället för att inte göra nånting, gör i alla fall något och då är ju det logiska att hårt och med stora ekonomiska medel angripa den psykiska ohälsan för om nu republikanerna och deras slogan "vapen dödar inte, människor gör, pennor stavar inte fel, bestick gör oss inte feta" är nåt de menar allvar med, ja då borde de ju vara för att angripa problemet med masskjutningar den vägen ist. Men då så, om problemet idenfitieras att det är människan bakom, den SJUKA människan. Satsa då allt på att angripa problemet den vägen. För om sjuka människor lätt får tillgång till vapen, sjuka människor som i princip alltid dessutom publicerat mycket online (röda flaggor) om hur de känner, vad de vill göra osv. Om man inte är intresserad av att göra något åt hur lätt det är för alla människor, inkl de sjuka, att komma åt vapen. Men angrip då i alla fall orsaken till att en del gör de här brotten och gör satsningar på mental hälsa.

    Jag tror det borde börja lobbas mer på den fronten, satsas mer energi och kraft på att angripa problemet från det hållet, för det är bara att stånga sig blodig att komma åt det här via vapenfrågorna. Det är kört. Det kommer aldrig att ske. Men istället för att bara sitta och ingenting göra som nu, gör nånting annat istället.

    Sorry mina jätteånga kommentarer, men ämnet berör ju och jag vet att du är lika upprörd som jag och ofta tar upp de här frågorna för att du är starkt engagerad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att det inte ska vara försent. Visst finns det fruktansvärt mycket vapen ute i detta landet. 300 miljoner låter ju helt galet, men är säkert sant. Vissa har ju fler skjutvapen per person i en och samma familj. Men någonstans MÅSTE man ju ändå börja kan man tycka. Om man inför strängare regler för innehav och köp av vapen så skull e det ju faktiskt göra att många skulle vara tvungna att antingen lämna in vapnen eller att helt medvetet behålla dem som illegala. Visst är det många som säkert skulle gömma dem och behålla dem, men kanske finns det ändå en del som inte skulle vilja riskera att ha illegala vapen hemma? Allt beror såklart också på vad straffsatsen skulle vara. Om det skulle vara "värt" risken eller ej.
      Sedan håller jag med dig om att även andra faktorer spelar in och man borde stötta sjukvården och omvårdnaden mer också vad gäller just psykisk hälsa. Både på skolnivå och i vuxen ålder. Här skulle t ex en reform i health care system behövas tycker jag. Många här har inte råd att gå till t ex psykolog eller terapeut om man inte har en bra sjukförsäkring som täcker detta. Och utan hjälp eller stöd är det ännu större risk att folk i riskzonen halkar djupare ner i psykisk ohälsa vilket kan bädda för sådana här typ av brott. Men även på den fronten (Health Care) tror jag tyvärr inte på ngn större förändring....
      Och du, TACK för ditt engagemang och dina kommentarer! Jag uppskattar verkligen diskussion och detta är som sagt ngt vi båda tycker känns viktigt och som vi blir berörda av
      Kram!

      Radera
  7. Håller med. Oj jag tänkte på dig direkt när jag läste om det. Scrollade ner i texten och ville veta var det var någonstans. Men så förfärligt. Mina tankar till de som mist sina nära och kära SÅ HEMSKT.

    Kram
    /Susanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Suzesan! Och ja det var inte här men det är så hemskt. Jag tänker också på alla som drabbats både nu och tidigare. Och bävar inför tanken att det snart kommer att ske igen.
      Kram!

      Radera
  8. Ja och amen till det du skriver. Men jag tror aldrig, aldrig det kommer att ändras, det är det som är så hemskt.
    Obama tal var så från hjärtat, så uppgivet. Han är ju minst lika less och rädd som resten av befolkningen. Hans tal var så starkt, tycker jag. Såg det direkt.
    Exakt, hur många dödsskjutningar måste det till innan det verkligen blir ändring? Jag vet inte, men jag tror inte det kommer att ske minsta ändring.
    Trump bemötte ju Obamas tal moget...not...
    Så less, så less...
    OCH ja, du vet att detta alltid varit, och kommer alltid att förbli, min stora skräck. Skolskjutningar och masskjutningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är ju DET som är så HEMSKT Annika! Att det inte verkar som om detta någonsin kommer att kunna förändras. Som jag skrev till Anne här ovan så tror jag att huvudfaktorerna är just den extrema tillgången på vapen i detta landet samt att man inte har ngt bra sjukförsäkringssystem som kan ge stöd till de psykiskt sjuka eller de med psykisk instabilitet som finns här. Eftersom tillgång till stöd från t ex psykolog eller terapeut är beroende av om man har en sjukförsäkring eller inte så är det oerhört många som faller igenom. Och det tror jag är en av anledningarna till att så många här kan utveckla djupare störningar än vad de annars kanske skulle. Jag tycker det är viktigt även på skolnivå. Att ungdomar ska få hjälp om man har psykiska problem. Ibland kan personer har problem under en viss fas i livet, men med rätt hjälp kan man stävja det och dessa personer kan återgå till helt normala liv. Men utan hjälp kan det eskalera och utvecklas till mycket allvarligare tillstånd. Och tillsammans med nästintill oreglerade vapenlagar blir det en otroligt farlig kombination.
      Och ja, skräck inför skolskjutningar lever nog alla föräldrar här med även om man inte får dras med i en allmän panik. Men det ÄR ju galet att det ska behöva vara så!
      Kram!

      Radera
  9. Eller, delar av befolkningen ska jag jag säga. Absolut inte resten av befolkningen eftersom många bara vill att allt ska fortgå med vapnen som det är idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej tyvärr verkar många tycka att friheten att ha vapen är otroligt viktigt. Varför lans jag inte begripa! Men jag tror ändå att en mycket stor del av befolkningen nu är FÖR en mer reglerad vapenlag men tyvärr är det så otroligt starka lobbygrupper och organisationer som håller på just "vapenfriheten" att jag tror det är nästintill omöjligt att förändra politiken och juridiken. Dessa grupper har ju enorma finansiella tillgångar också vilket gör dem extra starka.

      Radera