tisdag 15 december 2015

Så blev det Lucia i år också

I söndags var det ju Lucia. Men vi firade inte så mycket då eftersom vi hade Svenska Skolans Julfest. Jag tittade på Luciamorgon på SVTPlay förstås. Som alltid. Och njöt. Men sedan blev det annat att tänka på. Fast visst, barnen sjöng en del julsånger iklädda Luciakläder under Julfesten så lite Luciakänsla fick man ändå. Men igår var det dagen efter Lucia och då fick vi ändå njuta av ett Luciatåg. Det var nämligen skolavslutning i Svenska Skolan här i San Diego och då var gick alla de större barnen i ett Luciatåg.

Som utlandssvensk känns det lite extra att få se sitt barn i just ett Luciatåg. Jag har personligen ett väldigt nostalgiskt förlåtande till just Lucia. Så många minnen runt denna svenska högtid. Mörka, kalla morgnar (på gränsen till natt). Rökur munnen. Kyla. Nystrukna lite stela lucialinnen som lyser vitt i mörkret. Högtidligheten. Doften av stearinljus. Ja, jag älskade verkligen Lucia. Och det känns som sagt lite extra fint att Storasyster verkat ta till sig just Lucia också. Även om det självklart inte kan bli för henne så som det var för mig, med lussefirande på dagis, i skolor, på universitet samt alla Luciakonserter och Luciatåg man sett men inte deltagit i.

I New York var hon med i Luciatåget för första gången då hon var 4 år. Då i Svenska Kyrkan. Deras Luciakonsert är vida känd och helt fantastisk. Fast inte särskilt barnanpassad. Så på det viset var det roligt att hon i år fick en mer "vanlig" Luciaupplevelse med andra barn som sjunger sånger som är lite enklare och kanske roligare för just barn.

Min nu stora tärna


Första Luciatågsupplevelsen var för 3 år sedan. I Svenska Kyrkans Luciafirande i New York. Hon minns den fortfarande och framförallt att hon fick stå bredvid självaste Lucian! Stort när man bara är 4 år.


Efteråt var hon så glad och så stolt. Här tillsammans med sin kompis Kvicksilver-M

Imorgon är det onsdag och Storasyster ska ha ett Julsångframträdande i skolan. Hennes klass ska sjunga två julsånger och hon ska få spela "bjällror" till den ena sången. Lite pirrig var hon när hon somnade ikväll. Tyvärr kommer M inte kunna komma från jobbet imorgon för att se och höra, men jag kommer såklart att vara där. Jag får filma lite så att han kan få ta del av det på kvällen istället.

6 kommentarer:

  1. Sa sot hon ar. Sa fint att hon far ta del av de svenska Lucia traditionerna. Pefekt att hon far ta del av det svenska via svenska skolan.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Desiree!
      Ja det läns verkligen jättefint eftersom Lucia är så speciellt.
      Kram!

      Radera
  2. Helt facsinerad av allt svenskt därborta. Här finns nästan inget utanför London. Väldigt söt liten tärna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha Anna, ja det är en hel del svenskar här i San Diego. Sedan vet jag att det finns svenska skolor runt om i USA också. Jag tror de också är drivna av frivilliga föräldrar. I NYC fanns ingen men där fanns som sagt Svenska Kyrkan med sitt årliga luciafirande.

      Radera
  3. Lucia är den högtid jag saknar mest under hela året.
    Jag har, precis som du, väldigt vackra och speciella minnen runt den dagen.
    Tycker bara att den är så svårflyttad. Men visst funkar ett luciatåg här också. K brukade vara med i svenska skolans under de åren vi gick där.
    NU njuter både K och jag av SVTs istället, som iår var extremt vackert och högtidligt.
    Stora kramar från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag saknar också Lucia allra mest av de svenska högtiderna. Den är så speciell. Nästan mer "jullig" än själva julen. Självklart blir det inte samma sak med Lucia här som i Sverige. Å andra sidan tror jag att Luciafirandet i Sverige också förändrats en del sedan vi var små. Nu är det så mycket debatt om Luciafirandet där och vad jag förstått har intresset sjunkit drastiskt för att fira Lucia på många ställen så i vissa skolor får de ju inte ens ihop till ett Luciatåg.
      SVTs var jättefint i år tycker jag med.
      Kram!

      Radera